Vill du ha köphjälp? — Vi räknar ut materialåtgång och ringer upp dig inför ditt köp.
Vill du ha köphjälp? — Vi räknar ut materialåtgång och ringer upp dig inför ditt köp.
Lösningsmedel för färg används för att späda, justera viskositet och rengöra ytor före målning. Men alla lösningsmedel och thinner är inte samma sak – fel förtunning kan orsaka blåsbildning, dålig vidhäftning och i värsta fall total delaminering av färgsystemet.
I den här guiden går vi igenom skillnaden mellan lösningsmedel, thinner och förtunning, varför förtunning alltid är systemspecifik och hur du väljer rätt produkt till epoxiprimer, 2K polyuretan, polyester, topcoat, gelcoat och vattenbaserade system.
Ett lösningsmedel (engelska: solvent) är en kemisk vätska som löser upp andra ämnen.
Inom lackering används lösningsmedel för att:
Kemiskt kan lösningsmedel bestå av estrar (t.ex. etylacetat), ketoner (t.ex. aceton), alkoholer, aromater eller specifika blandningar anpassade för ett visst färgsystem.
Det är därför man aldrig kan säga att “thinner är thinner”.
En vanlig invändning är:
“Kan jag inte bara använda vanlig thinner till allt?”
Nej.
Olika färgsystem är kemiskt uppbyggda på helt olika bindemedel.
Förtunningen är inte bara till för att späda färgen – den är anpassad för att:
En “vanlig förtunning” kan:
Rätt lösningsmedel är en del av färgsystemet – inte ett tillbehör.
Ordet thinner används ofta som ett samlingsbegrepp.
I praktiken betyder thinner:
En lösningsmedelsblandning avsedd att späda en specifik färgtyp.
På svenska används ordet förtunning.
Det avgörande är detta:
Förtunning är alltid systemspecifik.
En epoxiprimer kräver en annan förtunning än en 2K polyuretan. En sprutförtunning har en annan avdunstningsprofil än en långsam förtunning för rollning eller pensling. I vår filmgenomgång av målningsteknik Double Coat visar vi praktiskt hur rätt förtunning används.
2K epoxiprimers ska spädas med epoxianpassad förtunning, exempelvis IJmopox Förtunning.
Fel lösningsmedel kan störa härdreaktionen och försämra vidhäftning, kemisk resistens och slutlig hårdhet.
IJmopox ZF Primer och IJmopox HB Coating späds alltså enbart med IJmopox Förtunning.
Polyuretaner är kemiskt känsliga och kräver rätt typ av förtunning.
Det finns vanligtvis:
Sprutförtunning används vid sprutlackering för att säkerställa korrekt atomisering och utflytning. Långsam förtunning används vid rollning för att minska risk för penselmärken och ge bättre utjämning.
Om du ska rolla eller pensla Double Coat sträckfärg eller Double Coat sträcklack späder du färgen med Double Coat Förtunning.
Om du vill sprutmåla samma färg späder du med Double Coat Sprutförtunning.
OBS: Om du råkar späda Double Coat med IJmopox förtunning så förstörs färgen helt. Om du märker att du råkat späda Double Coat med fel förtunning så behöver du ta bort all färg.
För praktisk applicering i garage, se vår guide om att lackera bil själv.
Polyesterbaserade produkter kan spädas med estrar, exempelvis etylacetat.
Fel lösningsmedel kan påverka polymerisation och orsaka ytsvaghet eller dålig härdning.
Styren är ett reaktivt lösningsmedel som används inom polyester- och gelcoatsystem. Till skillnad från traditionell thinner deltar styren i den kemiska reaktionen och blir en del av materialets polymerstruktur.
Styren används vid:
Att ersätta styren med annan förtunning i polyesterbaserade system kan leda till:
Etylacetat används för att späda polyesterbaserat sprutspackel, exempelvis Poltix Spray Filler.
Vatten är också ett lösningsmedel.
För vattenbaserade färgsystem används vatten som förtunning, exempelvis vid applicering av Double Coat Cabin Varnish, som är en 2K vattenbaserad polyuretan.
Det är viktigt att förstå att:
Alla färgsystem är inte tvåkomponentsbaserade. Inom traditionell målning används andra typer av lösningsmedel.
Lacknafta används främst för att späda:
Lacknafta fungerar som förtunning genom att sänka viskositeten och förbättra utflytningen vid pensel- eller rollapplicering.
Den ska däremot inte användas i 2K epoxi- eller polyuretansystem.
Balsamterpentin används främst för att späda:
Det går i många fall att ersätta balsamterpentin med alkohol.
Det är dock viktigt att påpeka:
Linoljefärg och linoljefernissa fungerar ofta bäst utan spädning. De är utvecklade för att appliceras lösningsmedelsfria eller med minimal tillsats av förtunning.
För mycket lösningsmedel kan försämra täckförmåga, inträngning och slutlig filmstyrka.
Alkohol kan lösa olja och tjära (och kan ersätta balsamterpentin som förtunning) men sprit bör inte användas som slutrengöring inför applicering av en polyuretan-baserad produkt, eftersom den kan påverka härdreaktionen.
1K blanklack, 2K PU eller PU-lim som 3M 5200 får inte komma i kontakt med sprit.
Cellulosaförtunning är avsedd för äldre nitrocellulosalacker och är inte lämplig för moderna 2K epoxi- eller polyuretansystem.
Att späda färg med fel lösningsmedel kan orsaka:
Problemet kan vara osynligt initialt men visa sig senare i form av flagning eller blåsor.
Innan du applicerar en 2K epoxi- eller polyuretanfärg är det avgörande att säkerställa att underlaget tål lösningsmedel.
Äldre färgsystem, 1K-färger eller okända lacker kan reagera negativt när de utsätts för lösningsmedel i moderna 2K-produkter. Om underlaget inte är lösningsmedelsbeständigt kan det leda till:
I den här filmen visar vi hur du enkelt testar om en befintlig yta klarar att övermålas med 2K-system.
Testet bygger på att placera en trasa med thinner i 15 minuter på en begränsad yta och kontrollera om underlaget:
Om ytan påverkas är den inte lämplig att övermåla direkt med 2K, den gamla färgen behöver först slipas bort. Skrapa med något hårt, en nyckel eller en spik, för att se om färgen mjuknat av lösningsmedlet.
Att göra detta test innan målning kan spara både tid och material.
Ja.
Att tillsätta för mycket förtunning kan orsaka allvarliga problem, även om du använder rätt typ av thinner.
Om färgen späds för kraftigt kan följande ske:
Ett särskilt problem är så kallad instängning av lösningsmedel (solvent entrapment).
Om ett lager appliceras för tjockt eller om färgen innehåller för mycket thinner kan lösningsmedel kapslas in mellan färglagren. När lösningsmedlet försöker avdunsta bildas blåsor – så kallad solvent popping.
Detta resulterar i:
Följ alltid tekniskt datablad när det gäller maximal rekommenderad spädning. Normal spädning när man applicerar färg med roller eller pensel är ofta 0–10 %, vid sprutning snarare 10–20 %.
Förtunning är inte avsedd för ytrengöring före målning.
Den kan:
För rengöring före målning används istället lösningsmedelsbaserad avfettning, även kallad:
Dessa är kemiskt anpassade för att avlägsna silikon, fett och föroreningar utan att påverka underlaget negativt. Ett exempel på en sådan lösningsmedelsbaserad polyestertvätt är Double Coat Avfettning, som är utvecklad för rengöring av gelcoat, trä, glasfiberlaminat och målade ytor före applicering av 2K-system.
För att rengöra ytan korrekt med en lösningsmedelsbaserad avfettning ska du inte hälla vätskan direkt på underlaget eller använda fel sorts applikator.
Det bästa arbetssättet är att:
En mikrofiberduk som tål lösningsmedel är avgörande. Exempelvis är 3M 2012 mikrofiberduk särskilt lämpad för arbete med lösningsmedelsbaserade avfettningar eftersom den:
Rätt duk är en viktig del av ett professionellt målningsarbete.
Innan slipning är det ofta bättre att tvätta ytan med vattenbaserat schampo.
Ett koncentrerat båtschampo som M.4605 kan effektivt avlägsna:
Rekommenderad arbetsordning:
Detta ger bästa möjliga vidhäftning.
Aceton är ett mycket aggressivt lösningsmedel.
Det kan:
En klibbig yta är mycket svår att rengöra korrekt.
Använd aldrig aceton på gelcoat, använd istället Double Coat Avfettning.
Nej. De har olika kemisk uppbyggnad och kräver systemspecifik förtunning.
Nej. Använd alltid avsedd avfettning.
Nej. Det är för aggressivt och kan klibbar ytan.
Sprutförtunning avdunstar snabbare och är anpassad för sprutapplicering. Standard- eller långsam förtunning är bättre för rollning och pensling.
Före slipning ja. Efter slipning ska lösningsmedelsbaserad avfettning användas.
Att välja rätt lösningsmedel är lika viktigt som att välja rätt färg.
Kom ihåg:
👉 Vill du se hela vårt sortiment av systemspecifika produkter hittar du dem här i produktkaegorin Förtunning – Thinner.
Ser du blåsor i gelcoat (bubblor) eller i 2-komponents polyuretanfärg på båtens sidor? Då handlar det nästan alltid om fuktbelastning, fel underarbete eller ett underlag som inte är kompatibelt med färgsystemet. Den här artikeln handlar om blåsor på friborden – alltså ytorna ovanför bottenfärgen och normalt ovanför vattenlinjen – inte om klassisk botten-osmos.
Blåsor på friborden är inte bra. Förutom att det ser tråkigt ut är det ofta ett tidigt tecken på att färgfilmen tappar vidhäftning, eller att det finns spackel/lagningar under som med tiden suger fukt eller påverkas av lösningsmedel. Ju tidigare du tar reda på orsaken, desto mindre behöver du riva upp.
När folk säger “blåsor i gelcoat” kan de mena lite olika saker. I den här guiden menar vi:
Ovan vattenlinjen: en vattenlinje är den gräns där botten slutar (bottenfärgen) och där friborden börjar, och en vattenlinje måste ligga minst 5-10 cm ovan vattenytan. Ovan vattenlinjen ska blåsor normalt inte uppstå eftersom friborden har god marginal till vattnet – om det ändå bubblar tyder det ofta på underlagsproblem eller fel i färgsystemet.
Fribord: skrovsidorna ovanför bottenfärgen
Ytskiktet: gelcoat och/eller 2K-topcoat (2K polyuretan)
Det finns fyra huvudorsaker som står för majoriteten av fallen. I praktiken kan flera av dem samverka.
En förbisedd men vanlig orsak är att vattenlinjen är målad för lågt, så att 2K-polyuretanfärgen hamnar i en zon som i verkligheten blir konstant fuktbelastad. En korrekt vattenlinje bör normalt ligga minst cirka 5 cm ovan faktisk vattenyta, gärna 10 cm, och vara parallell med vattenytan.
När ytan utsätts för återkommande fukt, smutsfilm och temperaturväxlingar kan en hård färgfilm börja få blåsor och på sikt släppa. En lagom hög vattenlinje gör dessutom att smuts hamnar på botten istället för friborden – och båten ser ofta piggare ut i vattnet.
Läs mer: Vad är en vattenlinje? – Guide till båtens alla ytor och rätt färg för varje del
I många fall kommer blåsorna inte från topcoaten i sig, utan från underlaget. Äldre arbetssätt – eller reparationer där man använt polyesterbaserade spackel/produkter – kan ge ett underlag som över tid blir mjukt, suger fukt och påverkas av lösningsmedel från färg. Då kan gelcoat eller 2K-färg börja bubbla, särskilt i spacklade fält.
Ett klassiskt scenario är att båten (eller en del av skrovet) har koppling till en plugg – den “master” som användes för att skapa formen (mould). Pluggar byggdes ofta i polyester och formades med stora mängder polyesterspackel eftersom det är billigt och lättslipat. Men polyesterspackel är inte lika beständigt över tid som epoxi.
Viktigt: Om problemet sitter i spacklet/underlaget räcker det sällan att “slipa lite och måla om”. Då måste du göra en åtgärd som faktiskt tar bort den svaga länken i systemet.
Det är ovanligt, men det händer att gelcoaten från början varit av svagare kvalitet och behövt slipas bort eller lagas efter ett antal år. Om man då har använt polyesterbaserade produkter vid reparationen (istället för epoxi) kan man få samma effekt som i punkt 2: ett underlag som tar upp fukt eller reagerar med lösningsmedel och som till slut ger blåsor i ytskiktet.
Blåsor kan också bero på rena processfel, till exempel:
2K-polyuretan är ett mycket hållbart system när det byggs rätt – men det kräver att varje steg (rengöring, slipning, blandning, miljö och kompatibilitet) sitter.
Läs mer: Måla Double Coat på Gelcoat
Du behöver inte alltid gå hela vägen ner till glasfiberlaminat. Men om du kan bekräfta (eller starkt misstänker) att underlaget består av polyesterspackel i större mängd, eller om blåsorna återkommer trots ommålning, är det ofta mest ekonomiskt på sikt att göra det ordentligt:
Det låter drastiskt – men är ofta den enda vägen till ett fribord som håller i många år utan återkommande blåsor.
Efter spackling och ytutjämning krävs ett färgsystem som behåller form, täthet och finish över tid. Se hur sträckfärg används som slutskikt efter epoxi och 2K spackel.
Varför får man blåsor i gelcoat ovan vattenlinjen?
Vanligtvis beror blåsorna på gammalt polyesterspackel som sugit fukt eller thinner (från färg vid övermålning).
Varför får man blåsor i färgen på friborden?
Vanligtvis beror det på fel förtunning, fuktig målningsmiljö, 2K på 1K eller att underlaget (t.ex. polyesterlagningar) rör sig/suger fukt.
Kan jag bara punktera blåsorna och måla över?
Nej, det är nästan alltid en kortsiktig lösning. Du tar bort “bubblan”, men inte orsaken (fukt, fel underarbete, fel produkter eller fel system). Risken är stor att blåsorna kommer tillbaka – ofta större.
Hur vet jag om det är 1K eller 2K under?
Om du inte vet: anta inte. Placera en trasa med Double Coat Avfettning på ytan i 10 minuter, skrapa sedan med en ”spik” för att se ifall färgen mjuknat. Om färgen mjuknat är det 1K.
2K på 1K är en klassisk orsak till framtida problem. Säkraste vägen är att slipa ner till stabilt underlag och bygga upp med epoxi/2K enligt system.
Varför kan fel förtunning ge blåsor i den härdade färgen?
Fel förtunning gifter sig inte med färgen och avdunstar inte på rätt sätt.
Blåsorna sitter mest i spacklade partier – vad betyder det?
Då är det ofta underlaget som är boven. Polyesterbaserat spackel kan suga fukt och påverkas av lösningsmedel över tid. Om spacklet inte är epoxi (eller om epoxispärr saknas) är risken för återkommande blåsor hög.
Måste jag verkligen gå ner till laminat?
Inte alltid. Men om du misstänker att det finns mycket polyesterspackel, eller om blåsorna återkommer trots omlackering, är det ofta mest hållbart att gå ner till laminat och bygga upp med epoxi hela vägen. Här kommer ofta luktsinnet till hjälp – material som luktar illa ska ej övermålas.
Varför händer detta “ovanför vattenlinjen” – där borde det väl vara torrt?
Felaktiga och uttjänta spackel har sugit fukt, gelcoaten är inte frisk, eller ett 2K färgsystem har applicerats på fel sätt – dessa är anledningarna till blåsbildning där blåsbildning ej ska förekomma.
Vilken slipning är vanligast att man gör fel?
Två klassiker: (1) för fin slipning innan primer (för lite mekanisk vidhäftning) och (2) damm/avfettningsmissar mellan steg. Följ kornrekommendationerna och håll rent mellan varje moment.
För reparationer där långsiktig täthet och vidhäftning är avgörande bör rätt typ av spackel väljas från början. Se hela sortimentet av 2K spackel för marin och industriell reparation och jämför epoxi- och polyesterspackel utifrån metod och användningsområde.
Silikon är ett problem när det används på en båt. Silikon ska användas i hemmet, i kök och badrum. Båtar ska inte tätas med silikon eftersom det finns bättre fogmassa som är övermålningsbara. Inget fäster på silikon så silikon och lackering går inte ihop, det skapar silikonögon i lack. Läs denna artikel för att lära dig komma runt problemet.
Det ska understrykas att problem med silikon är ett udda problem och är sällan ett problem för de flesta båtar som lackeras. Det är omöjligt att på något sätt måla på silikon, färgen glider undan och vi kallar det för silikonögon. Se bild:
Här är bildexempel på en båt som är cirka 15 år, före och efter målning, en Swift från Beneteau. Gelcoaten var helt slut i sin kvalitet så den målades om med Double Coat. Uppenbarligen gillar fransmännen silikon – alla beslag, genomföringar och fönster var tätade med silikon, dvs en mardröm för den som ska lackera. Det är tur är få båtar är så korkat byggda eller renoverade. Så problemet är inte vanligt, men när det förekommer problem i en lackering så kan det bero på silikon. Så hur kan silikonproblem undvikas i en lackering?
Ta bort all silikon före ytan slipas och målas. När du tar bort silikonet så måste du tänka på att silikonet som finns i fogmassa är flyktigt silikon, det kan sprida sig som pesten och fastna envist överallt. Skrapa bort silikonet och samla upp allt material i påsar, släng sedan arbetskläder, handskar, täckplast, trasor, tejp. Tänk på att du aldrig tar i något med arbetshandskarna emedan du hanterar silikon. Allt du vidrör kommer att smittas. Betrakta det hela som att du hanterar ett dödligt virus. När du fått bort all silikon rengör ytan flera gånger med Double Coat Avfettning – släng trasor eller papper. Allt material som används vid saneringen måste avlägsnas från lokalen och köras till soptippen.
Efter att du tagit bort all silikon är det dags att analysera gelcoatens kvalité. I fallet med Swift i detta exempel så är gelcoaten helt slut – nu kan vi sannerligen misstänka att denna ”öppna” mikroporösa och sugande gelcoat är helt nedsmittad med silikon. Om din gelcoat snarare är tät och fräsch så har ju silikonet svårare att finna porer att fastna i. Genom att grundmåla och täckmåla en bit av ytan, en provmålning, så hade man kunnat förstå om silikonet försvunnit genom slipning och avfettning. Bilden visar den röda Swift som är nedmattad med P120, gelcoaten är synbart mikroporös:
Anledningen till att gelcoaten är ”slut” efter redan 15 år på denna Swift beror dels på att den är röd, men framförallt beror kort hållbarhet i gelcoat på en dålig konstruktion (produktionsrelaterade aspekter så som gelcoatkvalitet, applicering av gelcoat, glasfibervävens tjocklek/tyng i gelcoatens närhet, etc. etc.), kort hållbarhet på gelcoat beror också på felaktigt underhåll – om båtägaren haft för vana att polera med slipande polermedel så öppnas gelcoaten och oxiderar snabbt, om båtägaren istället redan från börjat vaxat den nya båten 1-2 ggr per år med 476 Super DoubleCoat så hade gelcoaten snarare skyddats och hade hållit betydligt längre.
Det finns många vax som har silikon i sig och som också kan störa en lackering, silikon i vax är fast silikon och är inte samma flyktiga silikon som i fogmassa. Silikon i vax är alltså ett betydligt mildare problem än silikon i fogmassa.
Dessutom kan vax innehålla en lång rad olika nanopartiklar och P.T.F.E (teflon™) som också ställer till det i en lackeringsprocess.
Det är viktigt att alltid börja att tvätta grundligt med M.4605 + ljummet vatten, gärna högtryckstvätt och båtborste. Om du vet att båten som ska lackeras har varit vaxat de senaste åren med ett sådant vax så ska du tvätta många gånger. Fördelen med det vax vi säljer och som håller längre än alla andra vaxer – Super DoubleCoat Paste Wax – är att det inte innehåller silikon, etc. Att tvätta bort vaxet är förstås lika viktigt ändå.
Det är också viktigt att använda en thinnerbaserad Silicone Remover, Double Coat Avfettning på 3M 2012 Mikrofiberduk.
Tvätta med denna thinner både före och efter slipning med P80 för att med största sannolikhet avlägsna silikon från gelcoatens porer.
Normalt sett grundmålas mikroporös gelcoat med IJmopox ZF Primer, men tyvärr är detta något som ibland hoppas över (i tron om att man kan sparat tid och pengar). I fallet med denna Swift så grundmålades den aldrig, hela skrovet målades med ett lager Double Coat och först då såg man det dåliga resultatet – kontenta: provmålning hade kunnat förebygga silikonögon och grundfärg hade kunnat skapa en bättre grund för täckfärgen.
Vi ser två problem efter applicering av första lagret lack, dels silikonögon och dels en dålig finish. Anledningen till dålig finish i detta fall är att grundfärgen inte applicerats för att stänga sug och porer. Emedan en grundfärg är tixotrop/trög/stänger igen porerna så vill ju lackfärgen (Double Coat) flyta ut, men den hindras flyta ut eftersom gelcoaten är väldigt sugande och porös. Kontentan är att nästan all lack (dvs första lagret) måste slipas bort – då kan man dra slutsatsen att en grundfärg hade varit både effektivare och mer ekonomiskt. Bilden visar silikonögon i första lacklagret, samt ojämn insugning vilket leder till apelsinhud:
Om du får silikonögon i din provmålning så vet du att du inte slipat tillräckligt väl/djupt/grovt. Som i fallet med Swift så var ytan slipad med P120 och sen målad med Double Coat – massor av silikonögon över hela ytan. Det gick åt 3 kg Double Coat och 5 timmars arbetstid i onödan eftersom ytan inte provmålats och en bra metod etablerats. Om ytan provslipats med P60 och P80 och P120 så hade man direkt kunna konstaterat att P120 var för fint – P120 slipar inte ned tillräckligt mycket gelcoat för att Double Coat Avfettning ska kunna komma åt silikonet som ligger i djupare porer.
Silikon och lackering
Silikon är en vanlig orsak till lackproblem på båt och kan orsaka så kallade silikonögon där färgen inte fäster. Artikeln förklarar varför silikon och lackering inte fungerar tillsammans, hur silikon sprids i gelcoatens porer och hur du identifierar problemet. Du får även praktiska råd om hur silikon avlägsnas, hur provmålning och rätt slipning förebygger problem samt varför grundmålning är avgörande för ett lyckat lackresultat.
Efter korrekt rengöring och avfettning är ytan redo för färgsystemet. Se hur sträckfärg av tvåkomponents polyuretan används för att skapa slitstarka och jämna ytor vid professionell målning.
Silikonbaserad bottenfärg har blivit allt vanligare de senaste åren. Den skapar en extremt glatt och “våt” yta som gör det svårt för beväxning att fästa — en modern metod för att minska fouling utan biocider.
Traditionella bottenfärger med kopparoxid fungerade länge utmärkt tack vare sitt elektriska motstånd (mätt i ohm), som gjorde det svårt för havstulpaner och alger att få fäste. Men på grund av miljöregler och risker för vattenlevande organismer fasas dessa färger successivt ut.
Allt är dock inte enkelt och bra med de nya silikonbaserade bottenfärgerna.
Trots god prestanda finns det flera tydliga nackdelar:
Silikon tränger in i porer och är mycket svårt att få bort helt. Detta kan ge:
Vid reparationer eller omlackering är det därför avgörande att minimera risken för kontaminering.
Om du är osäker på vilket sorts färgsystem som passar bäst för dig att måla under vattenlinjen slår du oss en signal.
Den fasta typen av silikon fastnar lätt i porer och på ytor och är mycket svår att avlägsna helt. Den förekommer ofta i silikonbaserade bottenfärger och fogmassor, och kan skapa stora problem vid reparation och målning.
Den flyktiga varianten av silikon är enklare att ta bort och finns exempelvis i vissa typer av vax. Den orsakar vanligtvis inte lika omfattande kontaminering som fast silikon.
Det mest effektiva medlet för att ta bort alla typer av silikon — både fast och flyktig — är en silicone remover, t.ex. Double Coat Avfettning. Använd alltid rena mikrofiberdukar och upprepa behandlingen flera gånger för bästa resultat.
Silikon fungerar bäst när båten används mycket och inte ligger stilla i flera veckor. Den fungerar på både ost- och västkust, men:
För de flesta båtägare är epoxifärg ett betydligt bättre alternativ. Vi rekommenderar:
Den bästa epoxifärgen under vattenlinjen.
Fördelar:
Epoxifärg har inga antifoulingegenskaper, men om du borstar av vattenlinjen när det behövs får du en:
✔ ren botten
✔ hård och slät yta
✔ mycket lång livslängd
För extra glatt yta rekommenderas Collinite 476 Super DoubleCoat, som fungerar både ovan och under vattenlinjen och minskar risken för beväxning ytterligare.
Se produkter Epoxifärg