Vill du ha köphjälp? — Vi räknar ut materialåtgång och ringer upp dig inför ditt köp.
Vill du ha köphjälp? — Vi räknar ut materialåtgång och ringer upp dig inför ditt köp.
Att montera (eller återmontera) en köl är ett av de mest kritiska jobben på en segelbåt. Det handlar både om säkerhet och om att få en tät, stark och korrekt riktad köl utan spänningar. Nedan går vi igenom en beprövad metod – från demontering till tätning och ytbehandling.
Börja med att ta bort den gamla kölen.
Det brukar ta någon timme att få loss kölen från skrovet, beroende på hur hårt den sitter och vilket material som använts tidigare.
När kölen är loss:
För att limmet ska få maximal vidhäftning måste ytorna slipas korrekt:
IJmopox ZF Primer är viktig här – den säkrar vidhäftning och korrosionsskydd om du råkat komma ner på metall.
När slipningen är klar:
Detta steg är avgörande. Slipdamm, silikon och fett förstör vidhäftning.
Om den gamla kölen passade bra mot skrovet kan du vara trygg i att den normalt passar igen.
Men vid ny köl är provpassning helt avgörande.
Eftersom kölen är lång/djup innebär en liten avvikelse vid anläggningsytan en stor avvikelse längre ner. Exempel:
Ett bra sätt att säkerställa att kölen inte hamnar snett är:
Då ser du direkt om kölen kommer bli rak eller sned.
Om den inte passar:
När allt passar och ytorna är slipade + rengjorda:
Viktigt:
Till en segelbåt runt 36 fot behövs ungefär:
Variobond Flex är oftast det mest ekonomiska alternativet, men är 2K, vilket betyder:
Epoxi kräver dessutom härdklimat:
3M 5200 (1K) kan däremot användas utomhus och härdar i kyla – men:
Tumregel:
Här beror metoden på hur båten står:
Applicera rikligt med lim i anläggningsytan innan sammanfogning.
När kölen är på plats:
För att undvika att muttrarna skär:
Gå ut så snart som möjligt efter åtdragning och:
Detta ger skarpa kanter och sparar mycket efterarbete.
Om du inte redan spacklat skarven:
Därefter:
Avsluta med:
👉 För övergripande metodik om materialval, elastiska lim och marinfogning, se också Marina fogmassor och lim – polyuretan, MS-polymer och nåtmassa för båtbruk. Artikeln guidar dig rätt mellan olika typer av marin fog och lim – och vill du se alla produkter samlade kan du även gå till Fogmassa – metod för tätning och flexibel sammanfogning.
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar
Linoljefärg är en traditionell färgtyp med mycket lång historik och dokumenterat god hållbarhet. Till skillnad från moderna, industriellt anpassade färger kan linoljefärg anpassas efter både underlag, användningsområde och önskat slutresultat, vilket ger större kontroll över både funktion och livslängd.
Hos oss på De IJssel Coatings arbetar vi främst med avancerade 2-komponentsystem, men för klassiskt byggnadsmåleri, snickerier och kulturhistoriska objekt erbjuder vi även linoljefärg från Wibo Färg, tillverkad enligt beprövade metoder.
Linoljefärg är uppbyggd kring ett enkelt men effektivt system där linoljan står för både bindemedel och inträngning i underlaget.
Den består huvudsakligen av:
Till skillnad från många moderna färgtyper späds linoljefärg normalt inte med lösningsmedel. Det innebär att färgen har mycket hög torrhalt – nästan allt som appliceras blir kvar som skyddande färgfilm.
Praktiskt innebär detta:
Linoljefärg har flera egenskaper som gör den särskilt lämpad för trä och mineraliska underlag.
Några tydliga fördelar är:
En viktig skillnad mot många så kallade underhållsfria färger är att linoljefärg alltid kan bättras och målas om, förutsatt att grundarbetet är korrekt utfört.
Nej – linoljefärg upplevs av många som förvånansvärt lätt att arbeta med, särskilt jämfört med moderna snabbtorkande färgtyper.
Om färgen har rätt fetthalt och inte görs för mager är den:
Till skillnad från många moderna färger som snabbt “hugger” i underlaget, ger linoljefärg längre öppentid, vilket gör det enklare att arbeta färgen jämnt och korrigera penseldrag innan ytan sätter sig.
Det som däremot är avgörande är hur färgen appliceras. Linoljefärg ska alltid läggas i tunna skikt. För tjocka lager kan leda till skinntork, där ytan torkar snabbare än färgen under.
Normal sträckförmåga ligger runt 10–12 m² per liter och skikt.
Att lägga färgen ännu tunnare kan fungera, men kräver då fler lager för att uppnå tillräcklig skyddande färgfilm och rimlig livslängd.
Linoljefärg torkar genom en oxidationsprocess där oljan reagerar med syre i luften och gradvis genomhärdar.
Detta skiljer sig från färger där torken främst sker genom avdunstning av vatten eller lösningsmedel.
I praktiken innebär det:
Med korrekt kokt linolja av god kvalitet är linoljefärg ofta övermålningsbar inom cirka ett dygn, förutsatt att temperatur och luftfuktighet är rimliga.
Den något längre torktiden kräver framförhållning – men påverkar sällan den totala arbetstiden nämnvärt.
Det går inte att ange en exakt livslängd för en linoljefärgsmålning. Resultatet påverkas av flera samverkande faktorer såsom:
Vid nymålning där arbetet utförs korrekt kan man dock räkna med ungefär:
Regelbundet underhåll och punktreparationer har stor betydelse för den faktiska livslängden.
Utomhus bryts linoljefärg långsamt ned av väder och vind. Ytan eroderar successivt och fungerar då som ett offerskiktsom skyddar underlaget.
Detta innebär att:
Normalt underhåll består av:
Slutfinish väljs efter önskat utseende:
👉 Se hela sortimentet av Wibo linoljefärg här
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar
Renovering av osmosis i glasfiberbåtar blir aktuell när fukt har trängt in i laminatet och orsakat skador under vattenlinjen som inte längre kan åtgärdas med enklare behandlingar.
Glasfiberbåtar är uppbyggda av laminat där plast och glasfiber tillsammans bildar en stark och lätt konstruktion. Med tiden kan fukt tränga in i materialet, vilket i vissa fall leder till skador som kallas osmosis. Osmosis syns ofta som blåsor under vattenlinjen och kan orsaka både lukt, missfärgning och försämrad hållfasthet i laminatet.
När osmosis upptäcks tidigt kan enklare åtgärder räcka, men vid mer omfattande skador krävs en genomgripande renovering där botten byggs upp på nytt. Denna artikel är skriven för dig som vill förstå hur en sådan renovering går till i praktiken, vilka steg som ingår och hur man väljer rätt material och metod för ett långsiktigt hållbart resultat.
Osmosis i glasfiberbåtar uppstår när fukt tränger in i laminatet och orsakar kemiska reaktioner som bryter ner materialet inifrån. När skadan blivit omfattande räcker det inte med ytbehandling eller barriärmålning – gelcoat och ibland även delar av laminatet måste avlägsnas och ett helt nytt system byggas upp. Denna guide beskriver hur en fullständig osmosrenovering genomförs och vilka tekniska alternativ som finns, med fokus på renovering med vinylester eller epoxi.
En full osmosrenovering är aktuell när:
I dessa fall är det nödvändigt att avlägsna all skadad gelcoat och i vissa fall även angripna laminatskikt för att kunna bygga upp ett nytt, stabilt system från grunden.
Innan gelcoat och laminat kan bedömas måste all bottenfärg under vattenlinjen avlägsnas helt. Detta kan göras på två sätt:
Syftet är att frilägga gelcoatytan så att eventuell osmosis, blåsbildning och laminatskador blir fullt synliga inför vidare åtgärder.
När bottenfärgen är borttagen avlägsnas all skadad gelcoat under vattenlinjen. Detta görs normalt genom gelcoathyvling (peeling, det finns en speciell hyvel för detta kallad Gelplane), blästring eller annan kontrollerad mekanisk bearbetning. Målet är att frilägga ett homogent och bedömningsbart laminat utan instängda skador.
Efter att gelcoaten avlägsnats måste laminatet tvättas upprepade gånger för att avlägsna vattenlösliga syror och nedbrytningsprodukter som bildats vid osmosis. Därefter följer en torkperiod där laminatet tillåts nå en stabil och låg fukthalt.
Torktiden varierar kraftigt beroende på temperatur, luftfuktighet och skadans omfattning och kan sträcka sig från flera veckor till månader. Fukthalten kontrolleras löpande med fuktmätare, och arbetet får inte fortsätta förrän laminatet är tillräckligt torrt och kemiskt neutralt.
När laminatet är torrt och kemiskt stabilt påbörjas återuppbyggnaden. Här finns två huvudsakliga tekniska vägar: vinylester eller epoxi.
Se hur du beräknar åtgång av lamineringsharts och glasfiber per m² i vår guide.
Val av spackel är kritiskt vid osmosrenovering. Porösa eller felaktiga spackel kan orsaka ny fuktinträngning och återkommande skador.
Polyesterspackel ska endast användas i torra, interna konstruktioner och aldrig i vattenexponerade zoner. Vinylesterspackel kan användas men det finns ingen fördel att använda det i detta sammanhang.
Efter laminering och spackling ska ett nytt tätskikt byggas upp med IJmopox HB Coating, en lösningsmedelsbaserad high-build epoxiprimer, avsedd som barriär och osmos-förebyggande.
För korrekt barriär krävs:
HB-systemet utgör den slutliga fukt- och kemikaliebarriären innan bottenfärg appliceras.
Noggrannhet och tålamod är avgörande för ett långsiktigt resultat.
Vid osmosrenovering används flera olika materialtyper som tillsammans bygger upp ett komplett och långsiktigt hållbart system. Beroende på vald metod används vinylester för strukturell uppbyggnad och laminering, samt epoxiprodukter för porfyllnad, spackling och uppbyggnad av slutlig fuktbarriär.
I våra produktkategorier hittar du samtliga system som används i arbetsgångarna som beskrivs i denna guide:
– Vinylester för formtillverkning och marina konstruktioner – vinylesterharts, gelcoat och spackel för laminering, förstärkning och osmosrelaterade applikationer.
Epoxiprodukter används i flera steg vid osmosrenovering och är därför uppdelade i olika kategorier beroende på funktion i systemet.
– 2K epoxigrundfärg – epoxisystem för porfyllnad och mättnad av naket laminat.
– 2K epoxispackel – spackel för reparation, uppbyggnad och ytutjämning före barriärsystem.
– Epoxifärg / barriärsystem – high-build epoxiprimer för uppbyggnad av tät och långsiktig osmosbarriär.
En korrekt utförd osmosrenovering kan ge en glasfiberbåt mycket lång återstående livslängd. Både vinylester och epoxi är tekniskt lämpliga material, men används på olika sätt beroende på skadans art och omfattning. Rätt metodval, korrekt förarbete och konsekvent systemtänk är avgörande för ett lyckat resultat.
För teknisk fördjupning kring arbetsmetoder och systemuppbyggnad, se vår tekniska dokumentation om glasfiberproduktion och formtillverkning.
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar
Polyester är ett av de vanligaste materialen inom glasfiberarbeten och används i många typer av plastprodukter, från båtar och formar till industriella detaljer och komponenter. Materialet kombineras med glasfiber och olika tillsatser för att skapa hållfasta och formbara konstruktioner som lämpar sig för både enstaka projekt och serieproduktion. I denna guide får du en grundläggande introduktion till polyester i glasfiberprodukter, hur materialet fungerar och vilka metoder som normalt används inom plastning och komposittillverkning.
Polyester är ett av de mest använda bindemedlen inom tillverkning av glasfiberförstärkta plastprodukter. I glasfiberkonstruktioner används polyester som harts i kombination med glasfiberförstärkning och olika additiv för att skapa starka, formbara och kostnadseffektiva kompositmaterial. Systemet lämpar sig väl för både manuell tillverkning och serieproduktion av komponenter till båt, industri, fordon och formverktyg.
Polyester används ofta där kravbilden omfattar god formbarhet, rimlig kemikaliebeständighet och möjlighet till rationell produktion i större volymer.
Polyesterharts fungerar som den bindande matrisen i ett glasfiberlaminat. Hartsen impregnerar glasfiberförstärkningen och härdar till en fast struktur som håller samman laminatet. Resultatet blir ett kompositmaterial där glasfibern bidrar med draghållfasthet och styvhet, medan polyestern fördelar laster och skyddar fibrerna.
Jämfört med epoxi är polyester enklare att bearbeta, har kortare härdtider och lägre materialkostnad, vilket gör den särskilt lämplig för större konstruktioner och serieproduktion. Samtidigt har polyester vissa begränsningar vad gäller vidhäftning, kemikalieresistens och långtidsegenskaper i extremt krävande miljöer.
I polyesterlaminat används huvudsakligen två typer av glasfiberförstärkning:
Glasfiberväv består av kontinuerliga fibrer vävda i strukturer som ger hög styrka i definierade riktningar. Den används där mekaniska egenskaper och ytkvalitet är viktiga, exempelvis i båtbygge och formverktyg.
Glasfibermatta (chopped strand mat) består av korta fibrer som är slumpmässigt orienterade. Den är lätt att forma och används ofta för att bygga tjocklek, skapa god vidhäftning mot gelcoat eller som utfyllnad i mindre strukturellt krävande delar.
I praktiken kombineras ofta väv och matta i samma konstruktion för att balansera styrka, formbarhet och produktionsekonomi.
Se hur du beräknar åtgång av lamineringsharts och glasfiber per m² i vår guide.
Laminering innebär att glasfiberförstärkning impregneras med polyesterharts och byggs upp i lager till önskad tjocklek och styrka. Metoden används för att tillverka allt från båtskrov och formar till industriella kapslingar och detaljer.
Polyesterlaminering lämpar sig väl för handuppläggning, spray-up och enklare vakuumtekniker. Metoden är flexibel men ställer krav på korrekt materialval, god kontroll på härdning och noggrant underarbete för att uppnå stabila och hållbara konstruktioner.
Vid serieproduktion av polyesterprodukter används en etablerad process där en plugg (modell) först tillverkas. Pluggen ligger till grund för en form, som sedan används för att producera färdiga komponenter.
Pluggar kan tillverkas genom manuell modellering, CNC-bearbetning, 3D-print eller kombinationer av dessa metoder. Noggrann ytfinish, dimensionsstabilitet och korrekt materialval i pluggfasen är avgörande för kvaliteten på både form och slutprodukt.
Gelcoat används som ytmaterial i formar för att ge den färdiga produkten en slät, skyddande och estetiskt tilltalande yta. Den appliceras som första lager i formen innan laminering påbörjas.
Topcoat används i stället som ett efterföljande ytskikt på exponerade eller dolda ytor, ofta på baksidan av ett laminat. Skillnaden mellan gelcoat och topcoat är främst funktionell och beror på tillsats av paraffin som gör att topcoat kan härda i kontakt med luft.
När laminatet är färdiguppbyggt avslutas arbetet med ett ytskikt av gelcoat.
👉 Läs mer i vår guide: Gelcoat och topcoat – reparation, applicering och skillnad
De IJssel Coatings erbjuder även specialgelcoat och topcoat för olika typer av glasfiber- och kompositproduktion, inklusive system för pooler, sanitary-applikationer, industriella miljöer, metallicfinish och transparenta ytor.
Läs mer om våra olika gelcoat- och topcoat-system här.
Gelcoat finns i flera kvaliteter beroende på krav på hållbarhet och miljö:
Val av gelcoat påverkar både livslängd, estetik och funktion hos den färdiga produkten.
Utöver laminering används polyesterbaserade limpastor och spackel för sammanfogning, uppbyggnad och ytjustering.
Polyester limpasta används för strukturell sammanfogning, hörnuppbyggnad och förstärkning i polyesterkonstruktioner. Dessa produkter är ofta tixotropa och kan appliceras i tjocka skikt utan att rinna. Exempel på polyesterbaserade limpastor är Balsaplast, IJmobond VV, IJmobond T, IJmoplast och IJmobond LG, som används i olika sammanhang beroende på krav på styrka, flexibilitet och bearbetbarhet.
Polyesterspackel används för ytutjämning, formjustering och kosmetiska reparationer. Spackeltyperna varierar i densitet och appliceringsmetod, från handspackel till sprutspackel. Exempel på sådana system är IJmofix, Poltix Glasfiberspackel, Poltix Sprutspackel och Poltix Lättspackel. Rätt spackelval är avgörande för slutfinish och efterföljande ytbehandling.
För produkter och system som används för strukturell sammanfogning och uppbyggnad, se hela sortimentet inom polyester för plastning och formarbete.
Polyester är ett bra val när:
Polyester är mindre lämpligt när:
I sådana fall kan epoxi eller andra kompositsystem vara bättre alternativ.
För en mer detaljerad genomgång av tillverkningskedjan från modell till färdig komponent rekommenderas vår tekniska guide om plugg-, form- och produktframställning:
Plugg – Form – Produkt (PDF)
För en bredare introduktion till kompositmaterial, användningsområden och materialval finns även vår översiktliga broschyr:
Kompositmaterial – material och applikationer (PDF)
Vad är skillnaden mellan polyester och epoxi?
Polyester är enklare och mer kostnadseffektiv, medan epoxi ger högre styrka och bättre vidhäftning.
Är polyester lämpligt för marina applikationer?
Ja, polyester används i stor omfattning inom båtindustrin, särskilt i kombination med rätt gelcoat.
Hur länge håller ett polyesterlaminat?
Med korrekt materialval och utförande kan ett polyesterlaminat hålla i flera decennier.
Kan man reparera polyester med polyester?
Ja, polyesterlaminat repareras vanligtvis med kompatibla polyesterbaserade system.
När bör man inte använda polyester?
När högsta möjliga prestanda eller extrem miljötålighet krävs bör andra system övervägas.
När är vinylesterspackel bättre än polyesterbaserat spackel?
Vinylesterspackel är att föredra på ytor som utsätts för varmvatten och applikationer med höga temperaturer. I övriga fall är polyesterbaserade spackel fullt tillräckliga och används som standard vid formbygge, plastning och ytjustering.
När är epoxispackel bättre än polyesterbaserad limpasta eller spackel?
Epoxispackel är att föredra för exteriöra ytor på befintliga produkter, exempelvis vid spackling av utsidan på en båt eller en bil. Epoxispackel har högre vidhäftning, bättre långtidshållfasthet och bibehåller sina mekaniska egenskaper över tid. Polyesterbaserade spackel kan med tiden bli mjukare, krympa eller spricka vid exponering för väder, temperaturväxlingar och rörelser.
Polyesterbaserade spackel och limpastor lämpar sig däremot väl för plugg- och formtillverkning samt för interiöra förstärkningar, exempelvis vid uppbyggnad av skott, spant och strukturella detaljer där materialet inte exponeras för yttre miljöpåverkan.
Polyester är ett mångsidigt material som används i kombination med glasfiber för att skapa starka, formbara och kostnadseffektiva kompositprodukter inom båtbygge, formtillverkning och industri. Genom rätt val av harts, förstärkning och efterbehandling kan polyesterprodukter anpassas efter applikationens belastningar och miljöer.
För att utforska produkter för plastning, spackling och sammanfogning i polyesterbaserade system, se hela vårt sortiment i kategorin Polyester & plastning.
Instruktionsvideo: Arbeta med polyesterharts
I denna video visas grundläggande principer för arbete med polyesterharts vid plastning och laminering av glasfiber. Du får en översikt av materialets egenskaper, blandning och applicering samt viktiga moment att ta hänsyn till för ett korrekt och hållbart resultat.
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar
Ser du blåsor i gelcoat (bubblor) eller i 2-komponents polyuretanfärg på båtens sidor? Då handlar det nästan alltid om fuktbelastning, fel underarbete eller ett underlag som inte är kompatibelt med färgsystemet. Den här artikeln handlar om blåsor på friborden – alltså ytorna ovanför bottenfärgen och normalt ovanför vattenlinjen – inte om klassisk botten-osmos.
Blåsor på friborden är inte bra. Förutom att det ser tråkigt ut är det ofta ett tidigt tecken på att färgfilmen tappar vidhäftning, eller att det finns spackel/lagningar under som med tiden suger fukt eller påverkas av lösningsmedel. Ju tidigare du tar reda på orsaken, desto mindre behöver du riva upp.
När folk säger “blåsor i gelcoat” kan de mena lite olika saker. I den här guiden menar vi:
Ovan vattenlinjen: en vattenlinje är den gräns där botten slutar (bottenfärgen) och där friborden börjar, och en vattenlinje måste ligga minst 5-10 cm ovan vattenytan. Ovan vattenlinjen ska blåsor normalt inte uppstå eftersom friborden har god marginal till vattnet – om det ändå bubblar tyder det ofta på underlagsproblem eller fel i färgsystemet.
Fribord: skrovsidorna ovanför bottenfärgen
Ytskiktet: gelcoat och/eller 2K-topcoat (2K polyuretan)
Det finns fyra huvudorsaker som står för majoriteten av fallen. I praktiken kan flera av dem samverka.
En förbisedd men vanlig orsak är att vattenlinjen är målad för lågt, så att 2K-polyuretanfärgen hamnar i en zon som i verkligheten blir konstant fuktbelastad. En korrekt vattenlinje bör normalt ligga minst cirka 5 cm ovan faktisk vattenyta, gärna 10 cm, och vara parallell med vattenytan.
När ytan utsätts för återkommande fukt, smutsfilm och temperaturväxlingar kan en hård färgfilm börja få blåsor och på sikt släppa. En lagom hög vattenlinje gör dessutom att smuts hamnar på botten istället för friborden – och båten ser ofta piggare ut i vattnet.
Läs mer: Vad är en vattenlinje? – Guide till båtens alla ytor och rätt färg för varje del
I många fall kommer blåsorna inte från topcoaten i sig, utan från underlaget. Äldre arbetssätt – eller reparationer där man använt polyesterbaserade spackel/produkter – kan ge ett underlag som över tid blir mjukt, suger fukt och påverkas av lösningsmedel från färg. Då kan gelcoat eller 2K-färg börja bubbla, särskilt i spacklade fält.
Ett klassiskt scenario är att båten (eller en del av skrovet) har koppling till en plugg – den “master” som användes för att skapa formen (mould). Pluggar byggdes ofta i polyester och formades med stora mängder polyesterspackel eftersom det är billigt och lättslipat. Men polyesterspackel är inte lika beständigt över tid som epoxi.
Viktigt: Om problemet sitter i spacklet/underlaget räcker det sällan att “slipa lite och måla om”. Då måste du göra en åtgärd som faktiskt tar bort den svaga länken i systemet.
Det är ovanligt, men det händer att gelcoaten från början varit av svagare kvalitet och behövt slipas bort eller lagas efter ett antal år. Om man då har använt polyesterbaserade produkter vid reparationen (istället för epoxi) kan man få samma effekt som i punkt 2: ett underlag som tar upp fukt eller reagerar med lösningsmedel och som till slut ger blåsor i ytskiktet.
Blåsor kan också bero på rena processfel, till exempel:
2K-polyuretan är ett mycket hållbart system när det byggs rätt – men det kräver att varje steg (rengöring, slipning, blandning, miljö och kompatibilitet) sitter.
Läs mer: Måla Double Coat på Gelcoat
Du behöver inte alltid gå hela vägen ner till glasfiberlaminat. Men om du kan bekräfta (eller starkt misstänker) att underlaget består av polyesterspackel i större mängd, eller om blåsorna återkommer trots ommålning, är det ofta mest ekonomiskt på sikt att göra det ordentligt:
Det låter drastiskt – men är ofta den enda vägen till ett fribord som håller i många år utan återkommande blåsor.
Efter spackling och ytutjämning krävs ett färgsystem som behåller form, täthet och finish över tid. Se hur sträckfärg används som slutskikt efter epoxi och 2K spackel.
Varför får man blåsor i gelcoat ovan vattenlinjen?
Vanligtvis beror blåsorna på gammalt polyesterspackel som sugit fukt eller thinner (från färg vid övermålning).
Varför får man blåsor i färgen på friborden?
Vanligtvis beror det på fel förtunning, fuktig målningsmiljö, 2K på 1K eller att underlaget (t.ex. polyesterlagningar) rör sig/suger fukt.
Kan jag bara punktera blåsorna och måla över?
Nej, det är nästan alltid en kortsiktig lösning. Du tar bort “bubblan”, men inte orsaken (fukt, fel underarbete, fel produkter eller fel system). Risken är stor att blåsorna kommer tillbaka – ofta större.
Hur vet jag om det är 1K eller 2K under?
Om du inte vet: anta inte. Placera en trasa med Double Coat Avfettning på ytan i 10 minuter, skrapa sedan med en ”spik” för att se ifall färgen mjuknat. Om färgen mjuknat är det 1K.
2K på 1K är en klassisk orsak till framtida problem. Säkraste vägen är att slipa ner till stabilt underlag och bygga upp med epoxi/2K enligt system.
Varför kan fel förtunning ge blåsor i den härdade färgen?
Fel förtunning gifter sig inte med färgen och avdunstar inte på rätt sätt.
Blåsorna sitter mest i spacklade partier – vad betyder det?
Då är det ofta underlaget som är boven. Polyesterbaserat spackel kan suga fukt och påverkas av lösningsmedel över tid. Om spacklet inte är epoxi (eller om epoxispärr saknas) är risken för återkommande blåsor hög.
Måste jag verkligen gå ner till laminat?
Inte alltid. Men om du misstänker att det finns mycket polyesterspackel, eller om blåsorna återkommer trots omlackering, är det ofta mest hållbart att gå ner till laminat och bygga upp med epoxi hela vägen. Här kommer ofta luktsinnet till hjälp – material som luktar illa ska ej övermålas.
Varför händer detta “ovanför vattenlinjen” – där borde det väl vara torrt?
Felaktiga och uttjänta spackel har sugit fukt, gelcoaten är inte frisk, eller ett 2K färgsystem har applicerats på fel sätt – dessa är anledningarna till blåsbildning där blåsbildning ej ska förekomma.
Vilken slipning är vanligast att man gör fel?
Två klassiker: (1) för fin slipning innan primer (för lite mekanisk vidhäftning) och (2) damm/avfettningsmissar mellan steg. Följ kornrekommendationerna och håll rent mellan varje moment.
För reparationer där långsiktig täthet och vidhäftning är avgörande bör rätt typ av spackel väljas från början. Se hela sortimentet av 2K spackel för marin och industriell reparation och jämför epoxi- och polyesterspackel utifrån metod och användningsområde.
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar
Halkskydd på däck och durk är en av de viktigaste säkerhetsdetaljerna på en båt. När halkskyddsmönstret blir slitet eller blankpolerat av tid, UV och gångtrafik tappar det grepp – och däcket blir halt, särskilt vid regn eller saltfilm.
Med rätt halkskyddsfärg kan du:
Den här guiden visar exakt hur du rengör, maskerar och målar halkskyddsstruktur med ett 2K-system.
Det finns två huvudtyper:
Enkomponents däckfärg är mjukare i ytan och nöts ofta ner och behöver målas om med några års mellanrum.
Tvåkomponentsfärg härdar kemiskt och blir betydligt hårdare. Double Coat Halvblank + Anti Slip ger en halkskyddsfärg med fin sträv struktur som är mycket slitstark och i praktiken nästintill outslitlig över tid, även på gångytor med hög belastning.
När båtens däcksytor ska målas kan du använda denna materialista:
Exempel: om du ska måla ett däck på 15 m² med 3 lager så behöver du färg till 45 m² x 0,1 kg/m² = 4,5 kg. Köp alltså 5 kg Double Coat Halvblank.
Exempel: om du ska måla 3 m² behöver du blanda 300 gram färg och tillsätta 15 gram Anti Slip (300×0,05).
Exempel: om du ska måla ett däck på 15 m² med 3 lager, men ha halkskydd i de två sista lagren behöver du 4 st Anti Slip Fin.
På äldre båtar kan teakdäcket vara så slitet att det inte längre är lönt att renovera eller nåta om. När plankorna blivit för tunna eller infästningarna börjar synas är det ofta bättre att ta bort teakdäcket och istället bygga upp ett nytt målat däck med halkskydd.
Metoden nedan används ofta vid renovering av äldre båtdäck.
Börja med att avlägsna hela teakdäcket. Alla plankor och gammal nåtmassa måste bort så att den underliggande konstruktionen friläggs.
Gamla skruvar tas bort och eventuella rester av lim eller nåtmassa skrapas bort.
När teakdäcket är borttaget slipas ytan grovt för att avlägsna gammalt lim och få fram en ren, matterad gelcoat.
Använd normalt slippapper P40–P60. Fräs efter behov med Dremel Multiverktyg + Roterande fil för att avlägsna skadat material eller lim (exempelvis i hålkäl).
Målet är att:
Efter slipningen måste däcket rengöras noggrant.
Använd:
Detta avlägsnar slipdamm, fett och andra föroreningar som annars kan försämra vidhäftningen.
Gamla skruvhål från teakdäcket ska försänkas innan de fylls.
Fyll hålen med Variobond Tixotrop Epoxi, vilket ger en stark och vattentät reparation.
Ojämna underlag bredspacklas med epoxibaserat lättviktsspackel, exempelvis Variopox LG.
När epoxin härdat slipas ytan jämn med omgivande däck.
Tips. Om du ska fylla/limma/spackla i temperaturer under +15 ℃ så väljer du istället Variopox Finishing Filler T5 som härdar fråm +5 ℃.
Nästa steg är att skapa ett tätt och slitstarkt underlag.
Applicera 2–3 lager IJmopox HB Coating.
Rekommenderad mängd är cirka:
0,4 liter per m²
Detta fungerar som ett tätskikt och ger en stabil grund för slutmålningen.
När tätskiktet härdat målas däcket med halkskyddsfärg.
Använd:
Genom att blanda i Anti Slip skapas en slitstark och halksäker yta som fungerar bra på båtdäck.
Resultatet blir ett lättskött däck med god hållbarhet och bra grepp även när ytan är våt.
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar
Den här guiden Reparation av roder på segelbåt visar en metod som fungerar på de flesta glasfiberroder, oavsett fabrikat. Ett segelbåtsroder är i praktiken en laminatskal-konstruktion som ofta är fylld med polyuretanskum (PU-skum). Med tiden kan rodret få in vatten, skummet bryts ned och rodret blir tungt, svampigt eller sprucket. Därför är en riktig roderrenovering ofta en kombination av öppning, sanering, fyllning och ny laminering.
Inledningsvis bör du kontrollera om rodret faktiskt är vattenmättat eller skadat. Typiska symptom är:
Om du ser flera av dessa tecken är det dags att öppna rodret.
En reparation av ett roder på en segelbåt handlar det inte bara om att “fylla igen” en skada. Du vill bygga en konstruktion som håller tätt och starkt i många år under vattenlinjen. Därför är epoxi det självklara valet framför polyester i nästan alla roderreparationer.
De flesta roder på segelbåtar är byggda i polyesterlaminat. Problemet är att ny polyester inte binder särskilt bra mot gammal polyester. Epoxi däremot har överlägsen vidhäftning mot gammalt polyesterlaminat, eftersom epoxin både “låser” mekaniskt i slipprofilen och skapar en stark kemisk bindning. Resultatet blir en reparation som sitter kvar även efter år av belastning och fukt.
Polyester har sämre barriäregenskaper mot vatten än epoxi. Det gör att en polyesterlagning under vattenlinjen, särskilt på ett roder, riskerar att långsamt ta upp fukt – vilket på sikt kan leda till blåsor och nya skador.
Epoxi bygger däremot ett mycket tätare tätskikt och är därför standardval i all seriös renovering under vattenlinjen. Det är också anledningen till att du grundar rodret med epoxi (t.ex. IJmopox HB Coating) innan bottenfärg.
Devisen är: serieproducerade objekt nytillverkas i polyester och all renovering av befintliga objekt sker med epoxi.
Många roder är fyllda med polyuretanskum (PU). Problemet är att PU-skum kan ta upp vatten, brytas ned och “ruttna” i en marin miljö. När det händer blir rodret tungt, svampigt och ofta sprucket längs skarven.
Epoxiskum är kemiskt stabilt i vatten. Det betyder att det inte ruttnar och inte suger fukt på samma sätt, vilket gör det överlägset för roderkärnor som arbetar permanent under vattenlinjen.
Kort sagt:
Epoxi ger bättre vidhäftning, bättre täthet och en kärna som inte bryts ned av fukt. Därför är epoxi + epoxiskum den mest hållbara metoden för roderreparation på segelbåt.
Alla ytor som senare ska förstärkas med glasfiber måste slipas ned till rent glasfiberlaminat.
Resultat: nu har du ett roder med korrekt slipprofil för resten av jobbet.
För att kunna utföra en reparation av ett roder på en segelbåt måste du först öppna laminatskalet och komma åt den gamla kärnan. Här finns två sätt att göra det, men de skiljer sig tydligt i kvalitet på slutresultat.
Det bästa sättet är att öppna rodret längs hela ytterkanten/mittskarven, alltså där halvorna ursprungligen limmades ihop i produktionen.
Så gör du:
Fördelar:
Ett enklare men sämre alternativ är att lägga rodret på sidan och såga upp ett större hål/lucka i ena roderhalvan.
Fördelar:
Nackdelar:
Slutsats:
Metod B kan fungera om skadan är liten och lokal, men om rodret är vattenmättat eller har sprickor runt skarven är Metod A klart överlägsen.
Nu ser du skummet/kärnan.
Ju bättre du sanerar här, desto längre håller rodret.
När rodret är öppnat, sanerat och slipat är det dags för en sista, kritisk rengöring. Nu vill du få bort allt slipdamm och kontaminering för att förbättre vidhäftning för skum och epoxilim.
Det här steget gör att epoxin får bästa möjliga vidhäftning och minskar risken för defekter senare.
Om du har valt metod B och bara sågat upp en lucka/titthål kan thinnerångor bli kvar längre i hålrummen. Därför bör du:
På så vis undviker du att instängd thinner stör härdningen eller skapar blåsor i nästa steg.
Nu är alla ytor rena, torra och korrekt slipade. Därför kan du gå vidare till själva återuppbyggnaden. Här skiljer sig arbetssättet beroende på vilken öppningsmetod du valde.
Om du har öppnat rodret runtom i originalskarven monterar du nu ihop halvorna igen.
När halvorna sitter ihop igen gör du ett fyllhål:
Fyllningsteknik:
Avslut:
Variobond Tixotrop Epoxi är ett tjockt, tixotropt epoxilim som inte rinner. Dessutom är det helt krympfritt, extremt beständigt över tid och sannolikt ett av världens starkaste lim för marina konstruktioner. Som ett resultat får du en sammanfogning som är strukturellt starkare än originalet.
Om du i stället har sågat upp ett titthål i ena sidan gör du momentet i två steg:
Även här är Variobond idealiskt, eftersom det bygger styrka utan krympning och fyller eventuella små glipor. Därmed blir locket en integrerad del av rodret igen, inte bara en “pålagning”.
Fyllning med epoxiskum går ganska långsamt jämfört med polyuretanskum, som expanderar supersnabbt. Därför ska du fylla lugnt och kontrollerat, bit för bit, och låta epoxiskummet expandera i flera omgångar. Häll alltså inte i allt på en gång.
Dessutom är det helt okej att pausa mitt i processen och fortsätta en annan dag. Epoxiskummet härdar utan problem mot föregående lager. Nu har du kommit förbi den tyngsta delen av reparation av roder på en segelbåt, nu är det bara utsidan kvar.
När rodret är fyllt, ihoplimmat och alla hål är förslutna är det dags att återställa styrkan i skalet. Eftersom du i Steg 1 slipade bort gelcoat där förstärkningar behövs har du nu perfekt underlag för laminering.
Fokusera lamineringen på:
Metod:
Ett kompakt laminat utan luft är avgörande för styrka och lång livslängd.
När laminaten i Steg 6 har härdat är rodret starkt igen, men ytan är sällan helt jämn. Nu ska du därför återställa formen och få en slät, hydrodynamisk profil. För detta använder du Variopox Filler epoxispackel, eftersom det är gjort för marina konstruktioner och ger ett stabilt resultat under vattenlinjen.
Vanliga polyesterspackel eller billiga “marinspackel” kan suga vatten, bli mjuka och spricka med tiden. Variopox Filler är däremot ett epoxispackel som:
Med andra ord: du bygger en ny roderprofil som håller i många år.
Innan du går vidare:
Nu är rodret färdigspacklat och slipat till rätt profil. Därför är nästa mål att bygga ett korrekt tätskikt av epoxi innan bottenfärgen läggs på. Det är det här som avgör hur länge rodret håller tätt under vattenlinjen.
IJmopox HB Coating är en high-build epoxiprimer med mycket hög torrhalt, alltså hög andel epoxi och låg andel lösningsmedel. Det betyder att den bygger skikttjocklek snabbare än andra epoxiprimers, så du når täthet med färre lager. Därför blir systemet både snabbare och mer ekonomiskt.
Nu har rodret:
För att roderreparationen ska bli hållbar behöver du både rätt produkter och rätt mängd. Därför är det smart att planera materialet innan du börjar. Nedan är en komplett översikt av vad som normalt behövs för att renovera ett roder med epoxiskum, laminering och ny ytbehandling från De IJssel Coatings.
Åtgången varierar beroende på roderstorlek, skadornas omfattning och hur mycket som behöver lamineras och spacklas. För att slippa gissa kan du använda vår offertfunktion som räknar ut exakt materialmängd för ditt projekt:
👉 Offert-guiden för båtmålning och ytbehandling
Där får du en färdig materiallista och mängdberäkning baserad på din roderyta och ditt arbetssätt.
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar
När du målar båten är rätt roller för båt nästan lika viktigt som rätt färg. Fel typ av roller kan ge ojämn yta, bubblor, ränder eller sämre vidhäftning.
Beroende på färgtyp och yta används olika material och tjocklekar på rollers. Vi går igenom Filtroller Mini & Midi, Titex-epoxiroller och skumgummirollers, och vilken finish du kan uppnå med dem. Alla rollers är engångsmaterial och ska ej användas flera gånger
Material: Premiumfilt, hög densitet, luddfri. Bäst är 10 cm:s längden för det mesta, men 15 cm finns också. Det är stor kvalitetsskillnad på denna roller jämfört med andra filtrollers.
Användning: Perfekt för högblanka, halvblank och matta ytor med alla Double Coat produkter och annan lack och färg
Fördelar: Ger en slät, jämn finish utan märken eller damm. Enkel fördelning av ett jämnt lager tjockt lager.
Tips: Arbeta långsamt med lätta drag, arbeta färgen till ett jämnt lager, gärna i flera olika riktningar. Eftersläta gärna med skumgummiroller för minskad risk för rinningar.
Material: Samma kvalitet som Mini men större omkrets. Bäst är 10 cm:s längden för det mesta, men 15 cm finns också.
Användning: Epoxiprimers som IJmopox ZF Primer och IJmopox HB Coating, epoxi (Variopox Impregnering, Variopox Universal) och epoxifärg Variopox Rolcoating UV, och andra ytor där en fin, jämn yta krävs.
Fördelar: Perfekt för större ytor och tjockare färg, utan att lämna ränder. Använder samma rollerhandtag som Mini-rollers.
Extremt dyra tillverkade av naturmaterial, och mycket svåra att få ta i. Äkta mohair rollers kan ge en mycket fin finish men en något för låg skikttjocklek jämfört med Anza Filtroller Mini.
Tyvärr säljs idag velour rollers som mohair rollers. Enda likheten är dess utseende, men velour rollers luddar av sig och ger en dammig finish.
Se produkt mohairroller
Grovmönstrad skumroller för att ”lyfta färgen” från ytan och på så vis producera en struktur. Kan användas med förtjockad färg eller epoxi.
Se produkt Strukturroller
För exempel på bilprojekt med 2K polyuretan, se vår guide om att lackera bil själv i garage, där vi jämför applicering med roller och sprutlackering.
Se alla produkter Roller & Tråg
Se produktsidan Båtfärg – Sträckfärg – Double Coat
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar
Linoljefernissa har i generationer använts för att skydda och försköna trä på båtar, möbler och snickerier. Den klassiska blandningen av linolja och naturliga hartser ger en varm glans, en levande yta och ett skydd som bara blir vackrare med tiden.
Linoljefernissa är en traditionell, oljebaserad lack som använts i århundraden för att skydda och försköna trä och metall. Den bygger på linolja som kokats och ofta blandats med hartser eller tungolja för ökad väderbeständighet och glans. Resultatet blir en elastisk, slitstark och djup glansig yta som låter träet andas och röra sig utan att spricka.
Till skillnad från moderna syntetiska fernissor, som ofta blir hårda och spröda, behåller linoljefernissan sin flexibilitet. Det gör den särskilt lämpad för ytor som utsätts för fukt, rörelse eller temperaturskiftningar – till exempel på träbåtar, parkettgolv och utomhussnickerier.
Linoljefernissa, som Le Tonkinois Vernis, består av linolja och tungolja, vilket gör den levande och mjuk i sin karaktär. En modern 1-komponents fernissa (t.ex. baserad på alkyd- eller akrylatolja) torkar snabbare och blir hårdare, och tenderar att spricka om underhållet blir eftersatt. Tvåkomponentlacker, som Double Coat Dubbel UV, ger extrem hållbarhet – men kräver andra förutsättningar, både i förarbete och teknik.
Därför väljer många båtägare fortfarande linoljefernissan: den är förlåtande, enkel att arbeta med och ger en klassiskt vacker yta som enkelt kan underhållas över tid.
Linoljefernissa används på:
För träbåtar rekommenderas minst fyra lager, de flesta lackar fler lager. För möbler eller inomhusytor räcker ofta två till tre.
Le Tonkinois Vernis är kanske den mest välkända linoljefernissan i världen, och enligt oss den bästa. Den kombinerar linolja och tungolja med naturliga hartser för en överlägsen väderbeständighet och glans. Fernissan torkar långsamt, vilket gör den mycket lätt att pensla utan torrfläckar, och ger en djup, varm glans som tål både saltvatten och sol.
Den passar utmärkt för träbåtar, parkett, möbler och metall – och finns i flera storlekar: 0,5 L, 1 L och 2,5 L.
Linoljefernissa är vackert på möbler och parkettgolv och nöts ned över tid på ett naturligt snyggt sätt, i motsats till moderna lacker som åldras på ett fult/slitet sätt.
Utomhusträ kräver däremot årligt underhåll med 1-komponentlack, så som linoljefernissa eller Lustjakt, eftersom den naturliga spänsten i fernissa lackas ut snabbt i utomhusväder. Linoljefernissan Le Tonkinois Vernis är det bästa valet på klinkbyggda träskrov eftersom den tål extra mycket trärörelse.
2-komponent fernissa så som Double Coat Karat eller Dubbel UV har betydligt bättre hållbarhet och det räcker att underhålla vart femte år med två nya lacklager. Välj 2-komponent fernissa när du bygger nya konstruktioner, eller ska lacka en välbyggd konstruktion från en trären yta. En sådan välbyggd konstruktion etableras genom att man epoxilimmar med Variobond och grundar trä med impregneringsepoxin Variopox Injektion.
Fördelar:
Applicering:
Tips:
För maximal rostskyddseffekt måla metall med 3 lager Wibo Rostskyddsfärg i valfri kulör.
Användning:
Fördelar:
Applicering:
Tips:
Undvik att lacka kalla golvytor – optimal temperatur är 20–25 °C.
För en mattare finish kan du blanda i Gelomat i sista lagret Le Tonkinois Vernis. Det minskar glansgraden och ger en mer naturlig, sidenmatt yta som passar bra i interiörer.
Skriven av:
Karl-Oscar Hedberg
Specialist på epoxi, polyester och marina ytbehandlingar