Vill du ha köphjälp? — Vi räknar ut materialåtgång och ringer upp dig inför ditt köp.
Vill du ha köphjälp? — Vi räknar ut materialåtgång och ringer upp dig inför ditt köp.
Ser du blåsor i gelcoat (bubblor) eller i 2-komponents polyuretanfärg på båtens sidor? Då handlar det nästan alltid om fuktbelastning, fel underarbete eller ett underlag som inte är kompatibelt med färgsystemet. Den här artikeln handlar om blåsor på friborden – alltså ytorna ovanför bottenfärgen och normalt ovanför vattenlinjen – inte om klassisk botten-osmos.
Blåsor på friborden är inte bra. Förutom att det ser tråkigt ut är det ofta ett tidigt tecken på att färgfilmen tappar vidhäftning, eller att det finns spackel/lagningar under som med tiden suger fukt eller påverkas av lösningsmedel. Ju tidigare du tar reda på orsaken, desto mindre behöver du riva upp.
När folk säger “blåsor i gelcoat” kan de mena lite olika saker. I den här guiden menar vi:
Ovan vattenlinjen: en vattenlinje är den gräns där botten slutar (bottenfärgen) och där friborden börjar, och en vattenlinje måste ligga minst 5-10 cm ovan vattenytan. Ovan vattenlinjen ska blåsor normalt inte uppstå eftersom friborden har god marginal till vattnet – om det ändå bubblar tyder det ofta på underlagsproblem eller fel i färgsystemet.
Fribord: skrovsidorna ovanför bottenfärgen
Ytskiktet: gelcoat och/eller 2K-topcoat (2K polyuretan)
Det finns fyra huvudorsaker som står för majoriteten av fallen. I praktiken kan flera av dem samverka.
En förbisedd men vanlig orsak är att vattenlinjen är målad för lågt, så att 2K-polyuretanfärgen hamnar i en zon som i verkligheten blir konstant fuktbelastad. En korrekt vattenlinje bör normalt ligga minst cirka 5 cm ovan faktisk vattenyta, gärna 10 cm, och vara parallell med vattenytan.
När ytan utsätts för återkommande fukt, smutsfilm och temperaturväxlingar kan en hård färgfilm börja få blåsor och på sikt släppa. En lagom hög vattenlinje gör dessutom att smuts hamnar på botten istället för friborden – och båten ser ofta piggare ut i vattnet.
Läs mer: Vad är en vattenlinje? – Guide till båtens alla ytor och rätt färg för varje del
I många fall kommer blåsorna inte från topcoaten i sig, utan från underlaget. Äldre arbetssätt – eller reparationer där man använt polyesterbaserade spackel/produkter – kan ge ett underlag som över tid blir mjukt, suger fukt och påverkas av lösningsmedel från färg. Då kan gelcoat eller 2K-färg börja bubbla, särskilt i spacklade fält.
Ett klassiskt scenario är att båten (eller en del av skrovet) har koppling till en plugg – den “master” som användes för att skapa formen (mould). Pluggar byggdes ofta i polyester och formades med stora mängder polyesterspackel eftersom det är billigt och lättslipat. Men polyesterspackel är inte lika beständigt över tid som epoxi.
Viktigt: Om problemet sitter i spacklet/underlaget räcker det sällan att “slipa lite och måla om”. Då måste du göra en åtgärd som faktiskt tar bort den svaga länken i systemet.
Det är ovanligt, men det händer att gelcoaten från början varit av svagare kvalitet och behövt slipas bort eller lagas efter ett antal år. Om man då har använt polyesterbaserade produkter vid reparationen (istället för epoxi) kan man få samma effekt som i punkt 2: ett underlag som tar upp fukt eller reagerar med lösningsmedel och som till slut ger blåsor i ytskiktet.
Blåsor kan också bero på rena processfel, till exempel:
2K-polyuretan är ett mycket hållbart system när det byggs rätt – men det kräver att varje steg (rengöring, slipning, blandning, miljö och kompatibilitet) sitter.
Läs mer: Måla Double Coat på Gelcoat
Du behöver inte alltid gå hela vägen ner till glasfiberlaminat. Men om du kan bekräfta (eller starkt misstänker) att underlaget består av polyesterspackel i större mängd, eller om blåsorna återkommer trots ommålning, är det ofta mest ekonomiskt på sikt att göra det ordentligt:
Det låter drastiskt – men är ofta den enda vägen till ett fribord som håller i många år utan återkommande blåsor.
Efter spackling och ytutjämning krävs ett färgsystem som behåller form, täthet och finish över tid. Se hur sträckfärg används som slutskikt efter epoxi och 2K spackel.
Varför får man blåsor i gelcoat ovan vattenlinjen?
Vanligtvis beror blåsorna på gammalt polyesterspackel som sugit fukt eller thinner (från färg vid övermålning).
Varför får man blåsor i färgen på friborden?
Vanligtvis beror det på fel förtunning, fuktig målningsmiljö, 2K på 1K eller att underlaget (t.ex. polyesterlagningar) rör sig/suger fukt.
Kan jag bara punktera blåsorna och måla över?
Nej, det är nästan alltid en kortsiktig lösning. Du tar bort “bubblan”, men inte orsaken (fukt, fel underarbete, fel produkter eller fel system). Risken är stor att blåsorna kommer tillbaka – ofta större.
Hur vet jag om det är 1K eller 2K under?
Om du inte vet: anta inte. Placera en trasa med Double Coat Avfettning på ytan i 10 minuter, skrapa sedan med en ”spik” för att se ifall färgen mjuknat. Om färgen mjuknat är det 1K.
2K på 1K är en klassisk orsak till framtida problem. Säkraste vägen är att slipa ner till stabilt underlag och bygga upp med epoxi/2K enligt system.
Varför kan fel förtunning ge blåsor i den härdade färgen?
Fel förtunning gifter sig inte med färgen och avdunstar inte på rätt sätt.
Blåsorna sitter mest i spacklade partier – vad betyder det?
Då är det ofta underlaget som är boven. Polyesterbaserat spackel kan suga fukt och påverkas av lösningsmedel över tid. Om spacklet inte är epoxi (eller om epoxispärr saknas) är risken för återkommande blåsor hög.
Måste jag verkligen gå ner till laminat?
Inte alltid. Men om du misstänker att det finns mycket polyesterspackel, eller om blåsorna återkommer trots omlackering, är det ofta mest hållbart att gå ner till laminat och bygga upp med epoxi hela vägen. Här kommer ofta luktsinnet till hjälp – material som luktar illa ska ej övermålas.
Varför händer detta “ovanför vattenlinjen” – där borde det väl vara torrt?
Felaktiga och uttjänta spackel har sugit fukt, gelcoaten är inte frisk, eller ett 2K färgsystem har applicerats på fel sätt – dessa är anledningarna till blåsbildning där blåsbildning ej ska förekomma.
Vilken slipning är vanligast att man gör fel?
Två klassiker: (1) för fin slipning innan primer (för lite mekanisk vidhäftning) och (2) damm/avfettningsmissar mellan steg. Följ kornrekommendationerna och håll rent mellan varje moment.
För reparationer där långsiktig täthet och vidhäftning är avgörande bör rätt typ av spackel väljas från början. Se hela sortimentet av 2K spackel för marin och industriell reparation och jämför epoxi- och polyesterspackel utifrån metod och användningsområde.
Det finns många missuppfattningar kring vad en vattenlinje egentligen är. Vattenlinjen är inte en yta – utan gränsen mellan två ytor: botten (under vatten) och friborden (ovan vatten). Bottenfärgen ska sluta vid vattenlinjen, och ovanför den tar fribordets högblanka lackyta vid.
En korrekt vattenlinje ligger några centimeter ovanför vattenytan, så att även en tungt lastad båt inte får sin fribordsmålning under vatten. En tumregel är att låta botten sticka upp 5–10 cm över vattenytan. För små båtar räcker cirka 5 cm, medan större båtar bör ha upp till 10 cm frihöjd.
En rätt placerad vattenlinje ger flera fördelar:
Endast för båtar som förvaras på land och sjösätts tillfälligt behövs ingen vattenlinje, eftersom UV-beständiga färger tål tillfällig kontakt med vatten.
Botten ska alltid vara epoxibehandlad, oavsett om båten är byggd i glasfiber, stål, aluminium eller trä. Den bästa tätskiktsfärgen är IJmopox HB Coating, en epoxibaserad färg som ger en tät, slitstark och vattentålig yta. Ovanpå epoxin appliceras ofta en anti fouling, en så kallad bottenfärg som motverkar beväxning.
Friborden är den del av skrovet som syns ovan vattenlinjen. Ytan består oftast av gelcoat eller 2-komponent polyuretanfärg, till exempel Double Coat. Här eftersträvas en högblank, UV-beständig yta som är enkel att hålla ren och ger båten sitt utseende.
En dekorlinje (även kallad snobblinje) är en smal rand som målas ovanför vattenlinjen – ofta några centimeter upp på friborden. Den används för att visuellt markera vattenlinjen eller som en stilren detalj. Det är felaktigt att tala om “vattenlinjefärg” – vattenlinjen är inte en yta man målar, utan gränsen mellan två olika ytor.
Bordläggning är varje planka eller sektion som utgör skrovets yta, särskilt tydligt på klinkbyggda träbåtar där varje bordläggning överlappar nästa. Mellan två bordläggningar finns lanningen, själva skarven.
Spant är de tvärgående förstärkningarna inuti skrovet – båtens “revben” – som ger form och styvhet.
Skott är de väggar eller avdelare som delar in utrymmen invändigt, till exempel mellan kajuta, förpik och motorutrymme.
Överbyggnaden är den övre delen av båten ovan däck, ibland kallad sarg på öppna båtar. Ytan består av gelcoat eller Double Coat Högblank, vilket ger ett elegant och slitstarkt utseende.
Däcket är båtens gångyta, ofta med halkmönster eller strukturyta. För att få en slitstark och halkfri finish används Double Coat Halvblank tillsammans med Double Coat Anti Slip. Den halvblanka glansen skiljer sig visuellt från överbyggnadens högblanka ytor, vilket ger ett proffsigt och funktionellt helhetsintryck.
Slät gelcoat visar att ytan gjutits mot form. Dessa ytor målas med Double Coat Högblank Sträckfärg.
Baksidan på ett glasfiberlaminat är en grov, ojämn yta som topcoatats efter tillverkning. Målas med Double Coat Halvblank. Ruggliga ytor bör slipas med Mirlon GP och Nett Diamant för god vidhäftning.
Dolda ytor omfattar kölsvin, stuvfack, motorrum och insida av skott. Här används Variopox Rolcoating UV – en lösningsmedelsfri epoxifärg som härdar även i slutna utrymmen. Rolcoating UV tål kemikalier och petroleum och ger ett extremt hållbart skydd.
Tips: Mät upp vattenlinjen med maskeringstejp och använd ett vattenpass eller laserlinje. En rak, välplacerad linje gör hela skillnaden för båtens utseende.
Hydrolift F20 på bilden saknar egentlig vattenlinje; färgen är dragen efter skrovets designlinjer. Den ljusgula markeringen visar principen för en korrekt vattenlinje: den ska vara parallell med vattenytan och ligga minst ca 5 cm över den (ofta 7–10 cm för säkerhetsmarginal). Under denna linje målas epoxifärg som fukt- och tätskikt, och ovanför målas 2K polyuretan, t.ex. Double Coat. Du kan fortfarande dela upp kulören i blått/vitt – poängen är att olika färgsystem används ovan respektive under vattenlinjen för att hållbarheten ska bli rätt. Även om vattenlinjen hamnar högt i aktern är det nödvändigt – annars riskerar du att polyuretan hamnar under vatten och släpper i förtid.