Vill du ha köphjälp? — Vi räknar ut materialåtgång och ringer upp dig inför ditt köp.
Vill du ha köphjälp? — Vi räknar ut materialåtgång och ringer upp dig inför ditt köp.
Lösningsmedel för färg används för att späda, justera viskositet och rengöra ytor före målning. Men alla lösningsmedel och thinner är inte samma sak – fel förtunning kan orsaka blåsbildning, dålig vidhäftning och i värsta fall total delaminering av färgsystemet.
I den här guiden går vi igenom skillnaden mellan lösningsmedel, thinner och förtunning, varför förtunning alltid är systemspecifik och hur du väljer rätt produkt till epoxiprimer, 2K polyuretan, polyester, topcoat, gelcoat och vattenbaserade system.
Ett lösningsmedel (engelska: solvent) är en kemisk vätska som löser upp andra ämnen.
Inom lackering används lösningsmedel för att:
Kemiskt kan lösningsmedel bestå av estrar (t.ex. etylacetat), ketoner (t.ex. aceton), alkoholer, aromater eller specifika blandningar anpassade för ett visst färgsystem.
Det är därför man aldrig kan säga att “thinner är thinner”.
En vanlig invändning är:
“Kan jag inte bara använda vanlig thinner till allt?”
Nej.
Olika färgsystem är kemiskt uppbyggda på helt olika bindemedel.
Förtunningen är inte bara till för att späda färgen – den är anpassad för att:
En “vanlig förtunning” kan:
Rätt lösningsmedel är en del av färgsystemet – inte ett tillbehör.
Ordet thinner används ofta som ett samlingsbegrepp.
I praktiken betyder thinner:
En lösningsmedelsblandning avsedd att späda en specifik färgtyp.
På svenska används ordet förtunning.
Det avgörande är detta:
Förtunning är alltid systemspecifik.
En epoxiprimer kräver en annan förtunning än en 2K polyuretan. En sprutförtunning har en annan avdunstningsprofil än en långsam förtunning för rollning eller pensling. I vår filmgenomgång av målningsteknik Double Coat visar vi praktiskt hur rätt förtunning används.
2K epoxiprimers ska spädas med epoxianpassad förtunning, exempelvis IJmopox Förtunning.
Fel lösningsmedel kan störa härdreaktionen och försämra vidhäftning, kemisk resistens och slutlig hårdhet.
IJmopox ZF Primer och IJmopox HB Coating späds alltså enbart med IJmopox Förtunning.
Polyuretaner är kemiskt känsliga och kräver rätt typ av förtunning.
Det finns vanligtvis:
Sprutförtunning används vid sprutlackering för att säkerställa korrekt atomisering och utflytning. Långsam förtunning används vid rollning för att minska risk för penselmärken och ge bättre utjämning.
Om du ska rolla eller pensla Double Coat sträckfärg eller Double Coat sträcklack späder du färgen med Double Coat Förtunning.
Om du vill sprutmåla samma färg späder du med Double Coat Sprutförtunning.
OBS: Om du råkar späda Double Coat med IJmopox förtunning så förstörs färgen helt. Om du märker att du råkat späda Double Coat med fel förtunning så behöver du ta bort all färg.
För praktisk applicering i garage, se vår guide om att lackera bil själv.
Polyesterbaserade produkter kan spädas med estrar, exempelvis etylacetat.
Fel lösningsmedel kan påverka polymerisation och orsaka ytsvaghet eller dålig härdning.
Styren är ett reaktivt lösningsmedel som används inom polyester- och gelcoatsystem. Till skillnad från traditionell thinner deltar styren i den kemiska reaktionen och blir en del av materialets polymerstruktur.
Styren används vid:
Att ersätta styren med annan förtunning i polyesterbaserade system kan leda till:
Etylacetat används för att späda polyesterbaserat sprutspackel, exempelvis Poltix Spray Filler.
Vatten är också ett lösningsmedel.
För vattenbaserade färgsystem används vatten som förtunning, exempelvis vid applicering av Double Coat Cabin Varnish, som är en 2K vattenbaserad polyuretan.
Det är viktigt att förstå att:
Alla färgsystem är inte tvåkomponentsbaserade. Inom traditionell målning används andra typer av lösningsmedel.
Lacknafta används främst för att späda:
Lacknafta fungerar som förtunning genom att sänka viskositeten och förbättra utflytningen vid pensel- eller rollapplicering.
Den ska däremot inte användas i 2K epoxi- eller polyuretansystem.
Balsamterpentin används främst för att späda:
Det går i många fall att ersätta balsamterpentin med alkohol.
Det är dock viktigt att påpeka:
Linoljefärg och linoljefernissa fungerar ofta bäst utan spädning. De är utvecklade för att appliceras lösningsmedelsfria eller med minimal tillsats av förtunning.
För mycket lösningsmedel kan försämra täckförmåga, inträngning och slutlig filmstyrka.
Alkohol kan lösa olja och tjära (och kan ersätta balsamterpentin som förtunning) men sprit bör inte användas som slutrengöring inför applicering av en polyuretan-baserad produkt, eftersom den kan påverka härdreaktionen.
1K blanklack, 2K PU eller PU-lim som 3M 5200 får inte komma i kontakt med sprit.
Cellulosaförtunning är avsedd för äldre nitrocellulosalacker och är inte lämplig för moderna 2K epoxi- eller polyuretansystem.
Att späda färg med fel lösningsmedel kan orsaka:
Problemet kan vara osynligt initialt men visa sig senare i form av flagning eller blåsor.
Innan du applicerar en 2K epoxi- eller polyuretanfärg är det avgörande att säkerställa att underlaget tål lösningsmedel.
Äldre färgsystem, 1K-färger eller okända lacker kan reagera negativt när de utsätts för lösningsmedel i moderna 2K-produkter. Om underlaget inte är lösningsmedelsbeständigt kan det leda till:
I den här filmen visar vi hur du enkelt testar om en befintlig yta klarar att övermålas med 2K-system.
Testet bygger på att placera en trasa med thinner i 15 minuter på en begränsad yta och kontrollera om underlaget:
Om ytan påverkas är den inte lämplig att övermåla direkt med 2K, den gamla färgen behöver först slipas bort. Skrapa med något hårt, en nyckel eller en spik, för att se om färgen mjuknat av lösningsmedlet.
Att göra detta test innan målning kan spara både tid och material.
Ja.
Att tillsätta för mycket förtunning kan orsaka allvarliga problem, även om du använder rätt typ av thinner.
Om färgen späds för kraftigt kan följande ske:
Ett särskilt problem är så kallad instängning av lösningsmedel (solvent entrapment).
Om ett lager appliceras för tjockt eller om färgen innehåller för mycket thinner kan lösningsmedel kapslas in mellan färglagren. När lösningsmedlet försöker avdunsta bildas blåsor – så kallad solvent popping.
Detta resulterar i:
Följ alltid tekniskt datablad när det gäller maximal rekommenderad spädning. Normal spädning när man applicerar färg med roller eller pensel är ofta 0–10 %, vid sprutning snarare 10–20 %.
Förtunning är inte avsedd för ytrengöring före målning.
Den kan:
För rengöring före målning används istället lösningsmedelsbaserad avfettning, även kallad:
Dessa är kemiskt anpassade för att avlägsna silikon, fett och föroreningar utan att påverka underlaget negativt. Ett exempel på en sådan lösningsmedelsbaserad polyestertvätt är Double Coat Avfettning, som är utvecklad för rengöring av gelcoat, trä, glasfiberlaminat och målade ytor före applicering av 2K-system.
För att rengöra ytan korrekt med en lösningsmedelsbaserad avfettning ska du inte hälla vätskan direkt på underlaget eller använda fel sorts applikator.
Det bästa arbetssättet är att:
En mikrofiberduk som tål lösningsmedel är avgörande. Exempelvis är 3M 2012 mikrofiberduk särskilt lämpad för arbete med lösningsmedelsbaserade avfettningar eftersom den:
Rätt duk är en viktig del av ett professionellt målningsarbete.
Innan slipning är det ofta bättre att tvätta ytan med vattenbaserat schampo.
Ett koncentrerat båtschampo som M.4605 kan effektivt avlägsna:
Rekommenderad arbetsordning:
Detta ger bästa möjliga vidhäftning.
Aceton är ett mycket aggressivt lösningsmedel.
Det kan:
En klibbig yta är mycket svår att rengöra korrekt.
Använd aldrig aceton på gelcoat, använd istället Double Coat Avfettning.
Nej. De har olika kemisk uppbyggnad och kräver systemspecifik förtunning.
Nej. Använd alltid avsedd avfettning.
Nej. Det är för aggressivt och kan klibbar ytan.
Sprutförtunning avdunstar snabbare och är anpassad för sprutapplicering. Standard- eller långsam förtunning är bättre för rollning och pensling.
Före slipning ja. Efter slipning ska lösningsmedelsbaserad avfettning användas.
Att välja rätt lösningsmedel är lika viktigt som att välja rätt färg.
Kom ihåg:
👉 Vill du se hela vårt sortiment av systemspecifika produkter hittar du dem här i produktkaegorin Förtunning – Thinner.
Att lacka med pensel har ett oförtjänt rykte. Många tänker penselränder, ojämn yta och kompromisser. I verkligheten kan en korrekt utförd penselapplicering ge en finish som är fullt jämförbar med sprutmålning – förutsatt att rätt pensel, rätt viskositet och rätt teknik används.
I den här artikeln går vi igenom varför olika penseltyper är konstruerade för olika arbetsmoment, hur borstform och borstlängd påverkar resultatet, och när du ska välja flat, rund, snedställd eller moddlare. Vi fördjupar oss i själva målningstekniken – hur du fördelar färg, hur du undviker penselspår och varför sista draget inte är det som skapar finishen.
Vi tittar också på de faktorer som ofta förbises: temperatur, luftfuktighet, sol, vind och hur dessa påverkar färgens öppentid, flyt och slutliga ytfinish. Rätt metod när du ska lacka eller måla med pensel innebär att du anpassar dig efter miljöns förutsättningar. För att kunna göra det behöver du först förstå hur färgen fungerar – och hur dina val påverkar resultatet.
• Borst, form och kapacitet – därför beter sig penslar olika
• Hur färg fungerar när du penslar
• Miljön styr allt – temperatur, luftfuktighet, sol och vind
• Spädning och viskositet – därför blir det slätt
• Tekniken – så penslar du för slät finish
• Moddlare och efterslätning – när du vill nära “sprutad” finish
• 1K och 2K – vad är skillnaden när man penslar?
• Vanliga misstag – penselränder, apelsinhud och rinningar
• Rengöring av penslar – så gör du rätt
• Sammanfattning – penselmålning som metod, inte kompromiss
Alla penslar kan flytta färg. Men de gör det på olika sätt. Det är borstens mängd, längd och form som avgör hur snabbt du kan arbeta, hur mycket färg du lägger på och hur kontrollerad ytan blir.
En pensel med riklig borst bär mer färg per dopp. Det ger högre tempo och gör det enklare att täcka större ytor innan färgen börjar sätta sig. Nackdelen är att det blir lättare att lägga på för mycket om du inte arbetar metodiskt.
En pensel med tunnare borst bär mindre färg och ger en mjukare målning. Den är långsammare men mer exakt, särskilt nära kanter och avslut.
Det är här skillnaden mellan olika penseltyper verkligen märks.
Ovalpenseln är en kombination av rund och flat. Den har riklig borst men upplevs ändå kontrollerad.
Det gör den till en mycket bra allroundpensel för snickerier där du vill:
Ovalpenslar är därför vanliga vid målning av fönsterbågar och dörrar. De är ofta 35 mm breda men bär mer färg än en flat pensel i samma bredd.
En flat lackpensel är ännu snabbare, särskilt i bredare varianter som 50 eller 70 mm.
Den lämpar sig bäst för plana ytor som:
På liggande ytor ger en flat lackpensel en mjuk och snabb känsla där du kan arbeta i långa parallella drag och bygga jämn film.
Fasadpenseln har mest borst av alla penslar. Den är byggd för hastighet på stora ytor och krävande underlag. Här prioriteras kapacitet före finprecision.
Den tunnare lackpenseln har lite borst, ofta snedställd, och är motsatsen till fasadpenseln.
Den:
Den är idealisk för lister, ribbor, foder och smalare ytor där precision är viktigare än tempo.
Rundpensel är geometriskt smart. När underlaget är kurvigt eller vinklat plattas en rund pensel ut naturligt och anpassar sig efter formen. En flat pensel kan i samma situation dela upp sig och ge ojämnt tryck. En rund pensel är därför ofta det bästa komplementet där rollern inte kommer åt.
Den är särskilt bra för:
En precisionspensel med trekantig borst gör det möjligt att måla skarpa linjer och exakta avslut.
Den tydliga spetsen gör att borsten inte delar sig, vilket ger:
Detta är verktyget för detaljmålning och exakta avslut där varje millimeter räknas.
En streckpensel är en mycket liten flat pensel, ofta 7 eller 14 mm bred, som används för punktlagning och precis ifyllnad.
Den lilla arbetsytan gör det möjligt att applicera färg exakt där den behövs – utan att påverka omgivande yta.
Streckpenseln används när:
Naturborsten håller en liten mängd färg utan att droppa och ger stabil kontroll vid korta, precisa rörelser.
Detta är inte en pensel för finish på större ytor – utan ett verktyg för reparation.
Vid bättring är det viktigt att:
När skadan är jämnad och polerad ska övergången inte vara synlig.
👉 Se hela vårt sortiment av penslar i kategorin Målarverktyg – Penslar
Penselmålning handlar om att lägga en jämn film som får tid att flyta ut. Slutfinishen uppstår inte i samma sekund som du stryker – den uppstår när färgen börjar “sträcka”.
Två saker styr hur lätt det blir:
När det strular är det nästan alltid för att färgen sätter sig för snabbt – eller att man går tillbaka och “rättar” i ett skikt som redan börjat bli klibbigt.
Börja alltid med att se på ytan. Är den plan, profilerad, kurvig, full av hörn? Sätt det i relation till vad du just lärt dig om olika penslars form och kapacitet.
Valet av pensel påverkar nämligen hur du upplever färgens öppentid och viskositet. Det är inte bara temperaturen som avgör om färgen “sätter sig snabbt” – det är också hur fort du kan arbeta.
En plan och slät yta kan målas snabbt med en flat lackpensel. Tempot blir högt, färgen hinner flyta ut och resultatet blir jämnt.
Men använd samma breda pensel på en svår, profilerad yta och arbetet blir klumpigt. Du tappar tempo, måste korrigera drag och riskerar att gå tillbaka i färg som redan börjat sätta sig. Då upplever du plötsligt att färgen är seg – trots att det egentligen är verktyget som bromsar dig.
Det är därför rätt pensel inte bara handlar om precision – utan om att hålla ett naturligt och jämnt arbetstempo.
Det är lätt att tro att penseldrag är ett verktygsproblem. Ofta är det ett miljöproblem.
Det är generellt enklare att pensla när det är svalt. Ofta är 15–17 °C betydligt mer förlåtande än temperaturer över 20 °C. Vid högre temperatur blir öppentiden kortare och färgen börjar sätta sig innan den hinner flyta ut.
Lösningen är att antingen sänka temperaturen – eller justera färgen med mer förtunning (se avsnittet om spädning).
Vid låga temperaturer kan man tro att det blir enklare eftersom öppentiden ökar. Men kall färg blir segare och trögare att arbeta ut. Då upplevs den istället svår att sträcka.
Lösningen är densamma:
höj temperaturen – eller anpassa viskositeten med förtunning.
Det handlar inte om varmt eller kallt. Det handlar om balans mellan öppentid, flyt och arbetstempo.
Hög luftfuktighet påverkar både tork- och härdprocess, särskilt vid utomhusmålning och kvällsmålning.
Över cirka 60 % relativ luftfuktighet ökar risken för:
Fukt och dagg som lägger sig på ytan under torkningen kan störa filmens struktur. Ytan kan se bra ut direkt efter applicering men förändras när den härdar.
Lack och 2-komponentssystem är känsliga för denna typ av påverkan.
Direkt sol värmer upp underlaget och påskyndar avdunstningen.
Vind “drar” ur lösningsmedel ännu snabbare.
Resultatet kan bli:
Färgen hinner helt enkelt inte flyta ut innan den sätter sig.
Om du måste arbeta i sådana förhållanden behöver du:
Eller – ännu bättre – flytta arbetet till skugga, lä eller svalare tid på dagen.
När du lackar med pensel handlar allt om viskositet.
För tjock färg ger seg känsla, dåligt flyt och penselränder.
För tunn färg ger risk för rinningar och sämre skikttjocklek.
Rätt spädning gör inte färgen “rinnig”.
Den gör den arbetbar. Så undvik inte spädning, gå på känsla. När en färg känns enkel att penselstryka är viskositeten rätt för rådande miljö och yta.
Färgens beteende förändras med temperaturen.
Hög värme (20–25 °C, sol, vind):
Öppentiden blir kortare. Färgen sätter sig snabbare.
➡ Späd mer – cirka 10 %.
Kyla (under 15 °C):
Färgen blir seg och trög. Den flyter sämre.
➡ Späd mer – cirka 10 %.
Optimalt klimat (15–17 °C, ingen sol, ingen vind):
Detta är det mest förlåtande läget.
➡ Späd efter känsla, normalt 5–10 %.
Späd hellre lite för mycket än lite för lite när du penslar.
Det är enklare att kontrollera en färg som flyter än en som sätter sig för snabbt.
Här får du aldrig chansa. Är det en specifik thinner, eller universalmedel som lacknafta, eller vatten. Läs på färgburken vad som gäller.
2K Polyuretan
Målar du Double Coat – färg, klarlack, 2K-fernissa eller sträcklack –
ska den alltid spädas med Double Coat Förtunning. Ingen annan thinner kan ersätta den.
Fel lösningsmedel påverkar öppentid, glans och härdning.
Arbetar du med ett annat 2K-system ska du alltid använda den förtunning som tillverkaren anger.
Vattenbaserad färg och lack
Exempel: Double Coat Cabin Varnish
Späds med vatten.
Rekommendation vid penselmålning: cirka 10 %.
Vattenbaserade produkter är generellt svårare att pensla än thinnerbaserade system eftersom de har kortare öppentid och annorlunda flytbeteende.
Därför bör de nästan alltid spädas när de appliceras med pensel.
Epoxi och epoxiprimer
Ren epoxi (lamineringsharts) kan inte spädas.
Spädning förstör systemets egenskaper.
Epoxiprimer, exempelvis IJmopox, får endast spädas med IJmopox Förtunning – och enligt tekniskt datablad.
En del oljelacker kan spädas med:
Men de behöver sällan spädas på samma sätt som polyuretan.
Exempel: Le Tonkinois Vernis Linoljefernissa ska normalt inte spädas.
Spädning är inte en nödlösning.
Det är en del av metoden.
Du anpassar viskositeten efter:
När färgen flyter rätt uppstår den släta ytan nästan av sig själv.
Innan du doppar penseln i färgen ska du stanna upp.
Betrakta ytan.
Titta på formen.
Identifiera längdriktning, avbrott, hörn, kanter och naturliga stopp.
Först efter denna analys kan du bestämma:
Det är här en slät finish börjar – inte i själva strykningen.
Färg sätter sig snabbare än du tror.
Undantag: Endast lösningsmedelsbaserade färger som Variopox, linoljefärg eller linoljefernissa är förlåtande och låter dig arbeta 30–60 minuter i våt färg utan stress.
Om en yta är avlång är det naturligt att vilja stryka längs hela längden.
Det är alltid fel.
Måla istället i den kortaste riktningen.
Varför?
För att:
En lång sammanhängande strykning ökar risken att du möter färg som redan blivit klibbig.
Då uppstår ränder, ojämn glans och dragmärken.
En kortare arbetssträcka ger högre precision och bättre flyt.
När riktning och arbetsyta är bestämd:
Dela mentalt upp större ytor i mindre fält.
Avsluta varje fält mot en naturlig kant eller skarv.
Gå aldrig tillbaka och “rädda” en yta som börjat sätta sig.
Det är det vanligaste misstaget.
Viktigt:
En moddlare (planstrykare/efterslätningspensel/fördrivningspensel) används inte för att lägga på färg, utan för att fördela den film som redan finns.
Metoden är enkel:
Nyckeln är timing. Om färgen hunnit bli för seg kommer moddlaren inte “fördriva” ränderna som tänkt. Därför är öppentid och tempo avgörande.
Det är inte nödvändigtvis någon skillnad vid applicering. Om färgen är av en god kvalitet, späds på rätt sätt och/eller målas i förståelse för miljöns påverkan så kan båda vara enkla att stryka. Däremot är det alltid så att 2K har en överlägsen kvalitet när det kommer till finish och hållbarhet.
Penseldrag som syns i torkad färg betyder att fägen satt sig för fort, den han inte flyta ut.
Apelsinhud beror på för tunna lager eller för hög temperatur.
Rinningar beror nästan alltid på ojämn skikttjocklek – inte på att färgen “är för rinnig”.
OBS: 1K färg flyter inte ut väl, så som snickerifärg och 1K båtfärg, så räkna inte med en perfekt finish. 2K färg som Double Coat: sträckfärg eller sträcklack har förmågan att producera en perfekt slät finish, precis som en bra sprutlackerad yta även när den rollas eller penslas.
En bra pensel är ett precisionsverktyg.
Behandlar du den rätt håller den länge – även när du arbetar med 2-komponentfärger och lösningsmedel.
I filmen nedan visar vi steg för steg hur du rengör penslar efter arbete med 2K polyuretan. Du får se:
Många slänger penslar i onödan. Med rätt metod kan även kvalitetspenslar användas flera gånger utan att tappa form eller funktion.
Se hela genomgången här:
Penselmålning blir riktigt bra när du kombinerar tre saker:
När verktyg, metod och miljö samverkar kan penselmålning ge en djup, slät och hållbar finish med imponerande kontroll. Du har i denna artikel lärt dig om borstens kapacitet, ytans form och färgens beteende. Här är en sammanfattning av de olika penslarna som nämns:
En flat lackpensel ger hastighet och jämn film på plana ytor.
En ovalpensel kombinerar kapacitet och följsamhet för snickerier.
En rundpensel hanterar hålkäl, profiler och svår geometri.
En precisionspensel skapar skarpa avslut.
En moddlare fördriver färgen och lyfter finishen ytterligare.
När du dessutom anpassar viskositet, temperatur och arbetstempo efter miljöns förutsättningar blir penselapplicering lika kontrollerad och slät som sprutmålning.
Vill du se hela sortimentet av penslar och rollers för lackering och snickerimålning?
Besök kategorin Rollers & Penslar inom Målarverktyg där du hittar alla verktyg som beskrivs i artikeln.